Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Gunnar Gällmo is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
–Exakt, svarade Sonny. Jag blev jagad till fots
ända från agent Fyllhicks bostad och till
rymdfältet. Där exproprierade jag ett litet skepp,
tyvärr utan att i förväg hinna införskaffa nödiga
handlingar. På så vis blev jag av med Lasern, men
fick atsnetianska polisen efter mig i stället. Högst
pinsamt för en lagens och ordningens väktare. Nå,
man har ju skrivit under Rymdhjältekontraktet.
Jag lade mitt skepp i några halsbrytande
manövrer. Polisen var tillräckligt skicklig för att
kunna följa efter mig, men eftersom de inte hade
skrivit på Kontraktet blev de beklagligtvis
krossade till mos av accelerationen. Ett par tappra
ordningsbastioner mindre vilket i och för sig är
tråkigt. Å andra sidan belastas statskassan i
framtiden med ett par pensioner mindre, för
vilket jag hoppas på en riklig bonus. Dessutom
räknar jag med att deras efterträdare av pur
tacksamhet i förening med vissa medel skall se sig
nödsakade att förstärka min kassa något litet.
–Minsann? sade Lurt menande.
–Just, svarade Sonny. Under min vilda flykt
råkade jag förresten passera Dysterplan, där
Bengans helvetesmaskin just höll på att ta form.
Eftersom han är ombord igen antar jag att den är
färdig, och att vi är beredda att kassera in
resultatet av era ansträngningar, så att jag i alla
fall hade anledning att återförena mig med er?
–Tyvärr, sade Lurt. Det är en tråkig historia.
Bengan kom ombord för inte länge sedan. Han är
alldeles bakom flötet, med förlov sagt. Vi
misstänker att de lömska, förkastliga, vedervärdiga,
vämjeliga, motbjudande, tölpaktiga och
allmänt ouppfostrade longobarderna har huggit sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
