Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Offentliga byggnader m. m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Universitetets boksamling förvarades först i en
byggnad vid domkyrkans nordvestra sida, där nu den
akademiska Consistorie-byggnaden är belägen. Men 1687
förändrades och höjdes betydligt den öfversta våningen
i »Gustavianum», hvarefter biblioteket några få år
sednare där inrymdes. Flyttningen till »Carolina rediviva»
afslutades 1841. Den boksamling, som universitetet
egde före Gustaf 2 Adolfs tid, tyckes hafva varit högst
obetydlig. Men år 1621 skänkte han till universitetet
sin egen ärfda boksamling, och sedermera ökade han
denna gåfva genom åtskilliga Svenska klosterbiblioteker
samt genom betydliga krigsbyten. Rikliga tillökningar
af detta sista slag vann biblioteket jemväl under
Kristina och Karl 10. Äfven Karl 11 bidrog på sitt sätt
till dess förökande, nämligen genom reduktioner. En
mängd enskilda och högst betydliga boksamlingar hafva
tid efter annan genom donationer eller köp förenats med
biblioteket, som f. n. utgöres af omkring 180,000
band och ökas med ungefär 2,000 band årligen.
Dessutom finnas omkring 7,000 volymer handskrifter.
Den stora bibliotekssalen, hvilken icke är att
förblanda med den ofvanpå belägna festsalen
(»Carolina-salen»), är delad midt itu genom en mellanvägg, som
sträcker sig genom salens hela längd, undantagandes på
midten, där en genomgång är lemnad. Vid sidorna af
denna stå bröstbilder af bibliotekets båda förnämsta
välgörare, Gustaf Adolf och Karl Johan; den förre på
norra och den sednare på södra sidan. — Af de här
förvarade skatterna äro några de förnämsta framlaggda
i glaslådor på särskilda bord. Ojemförligt främst bland
dessa skatter samt kanske till och med framför det
dyrbaraste, som något annat bibliotek kan uppvisa, står
»Codex argenteus» eller »Silfverboken». Sitt namn säges
den hafva fått af det silfverband, hvari gifvaren, grefve
Magnus Gabriel de la Gardie, låtit inbinda densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
