Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Alfred den store ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Altdorf, se Altorf.
Altdorfer, Albr., mål., kopparst.,
arkit., f. omkr. 1480 vid
Landshut, d. 38 i Regensburg.
al tem’po, it., tonk., åter i takt.
Al’ten, del af n. Finnmarken omkr.
A.-fjord. o. A.-älf.
Altenburg, hst. i Sachsen.-A. 37,110
inv. Slott, gymnas., seminarium.
al’ter, lat., den andre; a. ego, andra
jag, ställföreträdare; a:a pars,
andra delen; motpartiet. -ation,
förskräckelse, -era, förskräcka.
-nativ, omväxlande, skiftande,
turvis skeende; subst, val mel. två
ting. -natvinklar, mat, vinklar
som uppkomma vid en linjes
skärn. med 2 andra linjer o. som
ligga på hvarsin sida om den
skärande linjen, -nera, omväxla.
altesse (-täss’), fr., höghet (titel).
Althæa, malva, Malvaceæ, 2-år.
växter m. blom. af olika färg, den
svarta till färgn. af vin.
altin, ry. kopparmynt = 3 kopek
= 9 öre.
Altmark, 1) fr. 1815 del af prov.
Sachsen, 4,515 kv.km., 200,000 inv.
— 2) Kyrkby nära Stuhm, 16/9
1629 stillest. mel. Sverige o. Polen.
Altmühl, bifl. till Donau t. v., i
Baiern, 195 km.
Al’tona, st. i Schlesv.-Holstein vid
Elbe nära Hamburg 173,000 inv.
1713 brändt af Stenbock.
Altorf, Altdorf, hufvudort i Uri,
3,147 inv. Tell.
Altranstädt, by i prov. Sachsen,
774 inv. Fred 14/9 1706.
alumināt, förening af lerjord m baser.
alumīnium, kem., Al = 27,5,
metallen i alun, hvit som silfver,
eg. v. 2,56. Smältp. 600°, lösl.
i syror o. kalilut, framställes
fabriksmässigt. Tekniskt viktig.
Användes till kokkärl, nycklar,
instrument m. m.
alumn’, lat., skyddsling.
alun, fören. af svafvelsyrad lerjord
med svafvels. kali, i st. f. hkt
äfven natrium, rubidium, barium
o. ammonium, o. i st. f. lerjord
järn, mangan o. krom kunna ingå.
Svafvelsyran kan ersättas af
selen-, mangan- o. kromsyra.
A.-salter äro alltid isomorfa; nyttjas
till garfning, rening (vatten),
limning (papper), betning (tyger).
-jord, med bitumen o. svafvelkis
blandad lera, till a.-beredn.
-skiffer, kol- o. svafvelkishalt.
lerskiffer. -sten, fören. af svafvelsyradt
kali o. svafvels. lerjord; af
vulkaniskt ursprung. Till a.-beredn.
Alunn’o, eg. Niccolo di Libratore,
mål. af umbr. skolan, f. omkr.
1430. d. 1502 Foligno.
Alūta, bifl. till Donau t. v., 556 km.
Alvastra, förd. kloster i Östergötl.
nära Omberg, nu ruiner.
alveōl, lat., hålighet, t. ex. den,
hvari tanden sitter.
Am, kem. tecken för ammonium
(NH4).
A. M., förk för artium magister,
anno mundi, ante meridiem.
Amadēo, Giov. Ant., bildh. o.
arkitekt, f. 1447 vid Pavia, d. 22
Milano. Grafvård öfver Colleonis
dotter Medea.
Amadēus, 1) A. VIII, hert. af
Savojen 1410, f. 1383, abdik. 1434,
eremit, 39 gm koncil. i Basel
motpåfve ss. Felix V, abdik. 49, d.
51 Genève. — 2) A. Ferd. Maria,
hert. af Aosta, kon. Viktor
Emanuel II:s 2:e son, f. 1845, gift 67
m. Maria af Cisterna (d. 76), 70/73
kon. af Spanien, abdik. o.
återvände till Italien, d. 90.
A’madis-romaner, sp.
medeltidsrom. (benämnda efter A. de Gaula),
s. författades 1370 af Vasco de
Lobéira fr. Oporto på port. spr.
En sp. bearbetn. af A. utgaf
Garcia Ordonez de Montalvo i slutet
af 15:e årh. Otaliga gngr bearb.,
öfvers., fortsatt. Afslutad gm
Gilbert Saunier Duverdiers samling.
Amāger, dan. ö i Öresund midt
emot Köpenh. 19,728 inv.
Amalasun’ta, ö.-goternas drottning,
Teodorik d. stores dotter, fr. 526
reg. för sin son Atalarik, 534
mördad af sin gemål Teodahad.
amalekīter, gammalt arab. folk i
öknen s. v. om Döda hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
