Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Antistenes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
e. K., skr. på grek. en rom. hist.,
som blott delvis, is. ang. de rom.
borgerl. krigen, finnes i behåll.
App’iska vägen (Via Appia) fr.
Rom till Capua, anlagd af Appius
Claudius Cæcus 312 f. K. Ännu
kvarlefvor.
App’ius Claudius, (-au’-) se Claudius.
appli|céra, lat., tillpassa, använda.
-kābel, lat., duglig, användbar.
-kation, tillämpning; a:s-söm,
fastsyning af tyglappar på ett
större tygstycke, -katur, tonk.,
fingersättning.
applåd, lat., bifallstecken,
handklappn. -ēra, klappa händerna
till bifall.
appogiatura (-åddjatūra), it., tonk., förslag.
appoint (-påäng’). fr., växel, s.
utjämnar en skuld o. fyller en summa.
apportēra, fr., frambära.
apposition, lat., substantiv fogadt
till ett annat till dess närmare bestämmande.
appretūr, fr., behandl. af väfnader,
sedan de tagits ur väfstolen,
hvarigenom de erhålla ett vackrare
utseende.
approb|ation, lat., gillande,
godkännande, -ātur, »godkändt», ett
examensbetyg, -era, godkänna.
approche (-pråsch), fr., löpgrafvar
i sicksackform.
appropri|ation, lat., tillägnande,
inkräktande, -ēra, tillägna sig.
approxim|ation, angifvande af en
storhets närmevärde. -ēra, lat.,
närma sig.
Aprax’in, Stef., ry. fältmarsk., f.
1702, slog preussarne 57 vid
Jägerndorf, fängslad ss. Katarinas
anhängare, d. 58 i fångenskap.
après nous le déluge (aprä nû lö
delysch) fr., »efter oss
syndafloden», d. v. s. efter vår död bry
vi oss icke om, hvad som händer.
aprikōsträd, Armeni’aca vulgaris
Lam., fruktträd, Amygdaleæ. Af
den torkade frukten beredes ett
slags brännvin (ratafia), af
kärnorna olja, af stenarna svart
färg.
april, »gräsmånad», årets 4:e m.,
måhända af lat. aperire, öppna
(den m., då knopparna öppnas).
a priōri, lat., oberoende af all
erfarenhet (mots. a posteriori).
à prix fixe (a pri fix), fr., till
bestämdt pris.
apropå, fr., med anledn. af, på tal
om; väl till pass.
apsīder, gr., de 2 pktr i en
planetbana, s. ligga närmast o.
aflägsnast fr. solen.
ap’sis, gr., halfkupolform, afslutn.
af en byggnad.
ap’tera, gr., »vinglösa» insekter,
ex. löss.
aptēra, lat., passa.
aptīt, fr., matlust.
Apulej’us, Lucius, rom. romanförf.,
f. omkr. 125 Kartago. Skr.: Den
gyllene åsnan och tre sagor om
Amor och Psyke.
Apūlien, Puglia, landsk., nu
compartimento i s. ö. del. af Italien,
19,109 kv.km. 2,029,552 inv. 3
prov. Vin, oliver, majs, sydf.
Urinv. ausoner. Östgotiskt, senare
ö.romerskt.
aqua, lat., vatten.
a’qua tofāna, giftdryck, beredd af
den ryktb. sicilianskan Tofana.
à quatre mains (a kattrmäng) fr.,
tonk., för fyra händer.
Aquavīva, Claudio, jesuitgeneral
1581/1615. Reorganiserade orden.
A’quila, astron., Örnen.
A’quila, (-ki-), it. st. i Abruzzo.
21,188 inv. Jordbäfn. 1703.
Aquilej’a, öst-romersk st. nära
Adriatiska hafv., förd. befäst
handelsst. med 100,000 inv. Grund.
182 f. K. af rom., förstörd 452 af
Attila.
Aquīno, Thomas, se Thomas af A.
Aquitānien, rom. prov. i Gallien,
st.: Avaricum, Burdigala. 412
v.-got. rike, hst. Toulouse. 507
frank., 720 arab. Upphöjdt t.
kon.rike under Ludvig den fromme,
senare A. hertigd.
ar, enhet för det metriska
ytmåttet = 100 kv.km.
arabesk’, ornament, is. i form af
bladverk, rikt utbildadt af araberna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
