Print (PDF) - On this page / på denna sida - A - Antistenes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arābien, sydvästl. asiat, halfö, 3,2 mill. kv.km., omkr. 3,5 mill. inv., mohammedaner. Högplatå; i det inre öknar; i v. skildt fr. Afrika genom Suezkanalen o. Röda hafvet. Egentl. floder saknas, blott under regntiden bergströmmar. Torrt klimat, floran sparsam i det inre; vid kusterna: durra, palmer, sockerrör, bomull, indigo, kaffe, aloe, rökelseträd, balsamträd, tobak, ris, melon, sesam, saffran, ricinus, oliver. Öfriga prod.: gummi, dadlar, ädelstenar, manna, pärlor. — Turk. A. i två områden: Dschidda, Jemeu vid Röda hafvet. Stater i A.: Hadramaut, Omân, el Hasa, Kunit, Nedschd. St.: Medina, Jambo, Mekka, Aden, (eng.), Makallo, Maskat, Sur, Riad. — Inv. mest beduiner, urinv.: bajaditer. — Hist.: Antiokos d. st. eröfr. 219 f. K. st. Rabbath Moab; senare strider mellan arab. o. israelit. 117 e. K. en del rom. Jemen förde krig med etiop. konungar o. eröfrades i 4:e årh. af den abess. kon. Aizana. Genom Mohammed folket en enhet. Hans efterträdare kalifer. Nu nominellt under Turkiet. Arabi Pascha (Akmed Arabi), f. omkr. 1839, egypt. gen., i uppr. 1882, föll i engelsmännens händer efter slaget vid Tel el- Kebir, landsförvist till Ceylon, 01 benådad, d. 02. arabiska siffror, urspr. arab.-ind., de vanl. taltecknen (1, 2, 3 o. s. v.). arabiska språket och litteraturen. A. spr. en gren af d. semit, spr.stammen, lämpl. för poesi; 1) sydl. l. himjaritiska dialekt.; 2) nordl. (den nuv. etiop. l. koreischitiska) dialekt., som ännu talas i Syrien, Egypten o. n. Afrika. A. skrift läses från höger till vänster. A. litt. viktig för utveckl. af världslit.; äldst äro rimmade folkkväden (diktsaml. Hamasa o. a.), Moallakât (täflingsdikt). Koran inför det relig. elem. i poesien; under kaliferna tyr. skalder: Abe Novas, Motenebbi, Meidani, Hariri. Äfven fabler, romaner, sagor. — Hist. lit. till stor del ännu otryckt, svulstig, krönikartad framställn.: Vakedi, Abulfeda, Ibn Chalden, Bohaeddin m. fl. — Genom studium af forngrek. började den exakta vetensk. odlas (fr. 750); talrika öfvers., is. medicin o. matematik; äfven optik, astron. o. geogr. A. filos, grundad på Aristoteles. Lit. under detta årh. torftig. Arachis, Leguminosæ, Brasilien, 1-årig växt. Fruktämnet sänker sig ned i jorden, mognar där; ger matolja, lysolja. Odlas i Span. Frank., Ital. Arachnīdae, spindelsläktet. ārack, se arrak. Arad, ung. st. vid Maros. 56,250 inv. Arago (-agå), 1) D. Franç., fysik., f. 1786 Estagel, d. 53. Skr.: Astron. popul. (34) o. a. Oeuvres (54/62), 17 bd. — Hans bror 2) Jacq. Et. Vict., fr. förf., f. 1790 Estagel, d. 55 Brasil. Skr.: reseskildr., lustspel m. m. — Brodern 3) Et., dram. förf. o. journal., f. 1803 Perpignan, d. 92. 78 arkivarie vid École des beaux arts. Skr.: L'Hôtel de Ville de Paris au 4 sept. — 4) Eman., f. 12 Paris, d. där 96, fr. 80 sändeb. i Bern (son till 1). Aragōnien, Aragón, sp. landsk. 47,391 kv.km., 912,711 inv.3 prov.: Saragossa, Huesca, Teruel; ford. själfst. kon.-rike. Då 98,780 kv.km. 2,5 mill. inv. aragonīt, min., kolsyr. kalk, GO. CO2, skildt fr. kalkspat endast genom krist.-formen. Bildar kalkafsatsen vid heta källor. Araguāia, (Araguay), bifl. till Tocantins i Brasil. Arak'ne, gr. myt., utmanade Athene till täfl. i väfkonsten o. förvandlades af henne till spindel. Arakōsien, g. geogr., persisk prov. Nu Afganistan. Arālia, bot, växtsläkte, buskar o. mångåriga örter i Asien o. Nord-Amer. Flera arter prydnadsväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
