Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aral-sjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arelāt, und. medelt. namn på
Burgund. Hst. Arles (däraf namnet).
arēna, lat., stridsplats på amfiteatern
hos romarne.
Arenberg, ty. hertiglig släkt. —
Aug. Maria Raimund, f. 1753
Brüssel, kallad grefve Lamarc,
ingick i fr. krigstjänst, d. 33.
Brefväxl. med Mirabeau.
Arendal, norsk hamnst. i
Kristiansands stift. 11,130 inv.
Arendt Persson, se Persson.
areomēter, gr., sänkvåg, apparat
att utröna en vätskas eg. vikt.
Skal-a, består af ett graderadt
ihåligt glasrör, nedtill fylldt med
kvicksilfver. Den punkt, hvartill
a. sjunker i en vätska, visar dess
volymproc. l. grad. A. konstr. af
Gay-Lussac o. Beaumé.
areopāg (areio’ pagos), urgammal
domstol i forn. Athen. 460/403
f. K., inskränkt af demokratien,
sed. åter mäktig.
Arequipa (-kī-), st. i Peru nära
kusten. 35,000 inv. Grundl. 1540.
Jordbn. Eröfradt af Chile 1882.
Ares, gr. myt, son af Zeus o. Hera,
stridens gud. Identifierad med Mars.
Areschoug, 1) John Erh., bot., f.
1811 i Göteborg, d. 87 Sthm, prof.
i Uppsala 59, afsked 76. Skr.:
Lärobok i botanik och flera
afhandl. om alger. — 2) Fr. Vilh.
Christ., bot., f. 30 Simrishamn,
prof. i Lund 79/98, d. 08. Skr.
i växtanatomi m. m.
Arethūsa, gr. myt., nymf, Nereus’
dotter, förvandlades till en källa.
Aretīno, Pietro, sedeslös it. skald,
tf. 1492 Arezzo, d. 57 Venezia.
Skr. lustspel, ett sorgspel, Rime,
Stanze, Capitoli m. m.
Arezz’o (Arretium), it. prov., hst.
A., 44,316 inv.
Arfwidsson, Nils, förf., f. 1802 i
Göteb., d. 80. Skr. Nord och
Söder m. m.
Argand (-gang’), Aimé, fys., f. 1755
Genève, d. 03 England. Uppf.
argandska lampan.
Argelander, Fredr. Vilh. Aug.,
astron, f. 1799 Memel, 1823/37
direkt, vid observ. i Åbo och
Hälsingfors, fr. 37 i Bonn, d. 75.
Skr. Uranometria nova m. m.
Argens (-schangs’), Jean Bapt. de
Boyer, markis d’, fr. förf., f. 1704
Aix, vän till Fredrik d. store, d.
71 Aix. Oeuvres (68), 24 bd.
Argentīnska republiken,
Argentīna, sydamerik, förbundsrepubl.
2,8 mill. kv.km., 5,2 mill. inv.
Hst. Buenos Aires. Städer:
Rosairo, Cordoba, Tucuman, Salta,
Corrientes, Santa Fé, Parana; 14
provinser. Prod: majs, säd, frukt,
ull, pälsverk, hudar, tagel, olja,
talg, köttextr., konserver, kött,
horn, strutsfjädr. Betyd,
boskapsskötsel, slakterier. (1878): 2,317
km. Hist.: Uppt. 1509 af Juan
Diaz de Solis. I midten af 16:e
årh. spanskt. Fr. 1776 vicekgr.
1816 oafhängigh.-förklaring.
Presid. José Figueroa Alcorta (1906).
Argentorātum, det nuv.
Strassburg.
argen’tum,. lat., silfver.
Arginūsiska holmarna vid Mindre
Asiens kust. Sjöslag 406 f. K.
argīver (argeier), inv. i Argolis.
Ar’golis, Argos, Argeia, landskap
på Peloponnesos. Hst. Argos.
Städer: Mykene, Epidauros, Hermione.
argōn, Ar, beståndsdel af den
atmosf. luften (1 %), färg- o.
luktlös gas. Uppt. 1895 af Rayleigh
o. Ramsay.
argonauter (-nau’-) de hellener, som
foro ut på skeppet Argo för att
hämta det gyllene skinnet i
Kolkis: Jason anförare.
Argonne (-gånn’), fr. landskap med
A.-skogen, 300 m. hög.
Ar’gos, hst. i Argolis. 12,524 inv.
Ruiner efter Heratemplet.
Ar’gos, gr. myt., jätte med 100
ögon, bevakade Io, dödad af
Hermes. Argusögon.
argot (-gå), fr., tjufspråk, rotvälska.
argument’, lat., bevisningsgrund,
bevis, -ation, bevisföring, -era,
söka bevisa, invända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
