Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aral-sjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afs. på byggn.-konst. -ur, byggn.konst.
arkitrāv, gr. tvärbjälke öfver en
pelarrad.
arkīv, gr., saml. af urkunder; plats,
där sådana förvaras, -arie,
a:-vårdare.
arkivolt’, it., byg, hvälfd arkitrav;
båge, gående fr. pelare t. pelare.
arklī, lat., rustkammare.
Arkōna, 54 m. hög kritklippa på
Rügen med fyrtorn. R:s forna
hst. A. låg där.
arkont’, högsta ämb.-man i Athen,
fr. 752 f. K., på 10 år, men fr.
683 9 a:er på 1 år. Den 1:e
kallades eponymos (efter hkn året
kallades), d. 2:e basileus
(offerkonung), d. 3:e polemarkos
(fältherre), de öfr. tesmoteter
(lagskipare).
arktisk, gr., belägen i närh. af nordpolen.
Arkwright (ārkrajt), Rich.,
mekanik., f. 1732 Preston, d. 92,
uppfann vattenspinnmaskinen.
Arlberg, bergknut i Algaualp., 1,796
m. pass m. väg. 1,699 m. hög.
År 1883 tunnel, 12,400 m. lång.
Arlberg, Geo. Efraim Fritz,
sångare, f. 1830 Leksand, 58/74 vid
kungl. operan, d. 96 Kristiania.
ārlekin, it., kom. mask i it.
lustspelet.
Arles (ārl), fr. st. vid Rhône, 29,314 inv.
arm, öfre extremitet på mska o.
apa. Mskns a. består af öfver-,
under-a, o. hand. Mell. de förstn.
ligger armbågen, mell. de sistn.
handleden. Fäst vid bålen gm
axelleden, s. förenar öfver-a. m.
skulderbladet.
armāda, sp., flotta, is. den, s. Filip
II skick, mot Engld 1588.
armadill, sp., se bältdjur.
Armagh (-mā), grefsk. i irl. prov.
Ulster. 1,328 kv.km. 125,238 inv.
Hst A.
Armagnac (-manjack) landsk, i
Syd-Frankr. (Nu dep. Gers).
armatūr, lat., kr., vapen m. utrustn.
för soldater l. skepp.; mask., de
för en ångpannas utrustning
erforderl. tillbehören; elektr., de vid
elektr. belysn. anläggn. nödv.
tillbehören; fys., se armering.
armborst, gammalt skjutvapen m.
trä- l. stålbåge; sköt pilar l.
kulor på 250 steg gm ryttarpansar.
armbåge, armbågsbenets
hakformiga öfre ledände; förhindrar
armens sträckn. öfver 180°.
armé, fr., en stats truppstyrka l.
en stor del däraf.
Armēnien, ry., pers., turk. högland
mell. Svarta o. Kasp. h. 800/2,000
m., ford. kon.-rike. Högslätter:
Bajesid, Erzerum, Kars, Achalzik,
Erivan. Berg: Kaukasus, Ala
Dag, Kara Dag. Toppar: Ararat,
Allaghes, Tura, Dschelu. Sjöar:
Van. Gok Tsjai. Fl.: Eufrat,
Tigris, Aras, Kur, Tsjorah. 3
klimat, regioner: regn, föränderlig,
evig snö. Flora: bok, ek, tall,
lönn, björk, vin, grönsaker, säd.
Fauna: röd gås, fasan, stork,
trana, björn, lo, murmeldjur, räf,
gräfsvin, varg. Prod.: bly,
koppar, silfver, arsenik, alun, salt.
— Delades förd. i Stor.- o.
Lill-A.; nu är forn. Lill-A. turk., västl.
stor-A. turk. Städer i turk. A.:
Erzerum, Van, Musj. — Ryska
A., fordom pers., omfattar n. ö.
delen af Stor-A. Städer: Tiflis,
Erivan, Kars, Alexandropol,
Elisabetpol; kloster Etschmiadzin o.
Sanahina. — Pers. A. s. ö. delen
af Stor.-A. Pers. prov.
Aserbejdschan. Befolkn.: armen., turk.,
kurder, tatar., nestorian.,
georgier, greker, jud., arab., zigenare.
Språk: ny-armen., tatar., kurd.,
pers. Hist.: 330 f. K. eröfr. af
Alex. d. st. Senare under
seleukiderna. Bildade 2 kon.-riken,
Stor- o. Lill-A. Sedan A.
sassanid. prov., 1080 byzantin. Infall
af seldsjuker. 1472 Stor-A. pers.
prov. 1522 A. turk.
armēniska kyrkan, stift, i 2:a årh.
gm Gregorius Ljusbringaren,
utveckl. i 4:e årh., 366 själfständ.
gm Narses. Mesrob öfvers. bibeln
på armeniska; 491 öfvergick den
till monofysitismen, dock voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
