Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Atropos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aurengābad, st. i o.-ind. prov.
Haidarabad, 26,165 inv.
Aurengzib (»tronens prydnad»),
stormogul i Ind., f. 1619, störtade
sin far Dschahan, 58, reg. väl o.
lyckl., d. 07.
auréole (åreål), fr., ljusglans, helgongloria.
Aurīga, lat., »körsven»; astron.,
stjärnbild mel. Taurus o. nordpolen.
aurik’el, se Primula.
aurikulār, lat., till örat hörande.
Aurillac (årijack’). fr. st. i
Auvergne, 10,400 inv.
auripigment’ (operment),
guldgult mineral, består af
arseniksvaflighet.
Aurōra, rom. myt.,
morgonrodnadens gudinna. Jfr Eos.
Aurōra, vittert sällsk., stift, i Åbo
1770 af H. G. Porthan m. fl.,
upplöst omkr. 1780.
aurōra boreālis, lat., se norrsken.
Aurōra-förbundet, vittert sällskap,
stift, i Uppsala 1807 af Atterbom
o. några andra unga studenter,
ägde bestånd till 10.
A. U. S., förk. för actum ut supra.
ausbruch, ty., vin pressadt ur de
bästa drufvorna. Is. ungerskt vin.
Auschwitz, Osvieczim, st. i Galiz.,
6,841 inv. Slag 1866. A. var hst.
i d. forna hertigd. A. o. Zator.
auskult|ant’, lat., åhörare af ett verks
förhandlingar, -ation, undersökn.
af inre kroppsdelar o. s. v. -era, lat.,
som åhörare öfvervara ett verks
förhandl.; läk., undersöka inre
kroppsdelars tillstånd m. örat
direkt l. gm hörrör (stetoskop).
auslese, ty., vin pressadt ur
utsökta vinklasar.
ausōner, forn-it. folk i Bruttien
o. Lucanien, senare i Gampanien
o. Latium.
Ausōnius, Dec. Magnus, rom. skald,
309/395 e. K. Skr.: ekloger,
epigram, idyller (Mosella m. fl.)
auspi’cie, lat., fågelskådning,
järtecken, förebud. Jfr augurer.
Aussig, böhm. st. vid Elbe, 37,225
inv. Brunkol.
Austerlitz, mähr. st. 3,145 inv.
Slag 1805, vapenstillest. s. å.
Austrālien, den minsta världsdel.,
9 mill. kv.km., 6.8 mill. inv. Består
af kontin. A. l. Nya Holland
o. öarna i Söderhafvet l.
Oceanien (se d. o.). Australkontin.
omslutes i v., n. och s. af Ind.,
i ö. af Stilla hafvet. Kustbildn.
föga utvecklad. Vikar:
Carpentaria, Halifax, Broadsea, Port
Curtis, Hervey, Moreton, Clarence,
Macquarie, Port Jackson, Botany,
Jervis, Port Philip, Discovery,
Vincent, Spencer, Esperance, King
George strait, Flinders, King strait,
Collier, Admiralty, Cambridge,
Port Darwin, Van Diemens,
Arnhem, Melville. Halföar: York,
Arnhem, Coburg, Eyria. Berg:
Australalp., Blå bergen, Liverpool
range, Warrego range, Cheviot r.,
Flinders r., Stuart r., Musgrave
r., Petermann r., Rawlinson r.,
Warburton r., Bluff r., Robinson
r., Dividing r., Hull r., Hugh r.
Toppar: Kasciusco (d. högsta,
2,190 m.), Mount Hotham, Ben
Lomond, Lindsay, Abbott,
Elliot, Augustus, Farmer. Floder:
Murray, Darling, Lachlan, Cooper,
Victoria, Flinders, Murchison,
Blackwood. Sjöar: Eyre,
Gairdner, Torrens, Gregory, Frome,
Austin, Moore. Klimat, n. om
vändkrets, tropiskt, söd. därom
subtrop., i de sydligaste del.
temper. Flora: gummiträd, tebuske,
ceder, palmer, orkidéer. Fauna:
känguru, dingo, pungråtta, kasuar,
svart svan, papegoja, sköldpadda.
Prod.: guld, koppar, bly, topas,
beryll, kol, korn, majs, hafre,
orange, persika, vin, tobak, bomull,
socker, kaffe, ull, talg, kött, smör,
ost, hudar, läder, trä, bark,
gummi. Urinv.: besläktade m.
melanesierna, lågt stående,
mörksvart hud, tjocka läppar, långt,
ej krusigt hår, primitiv beklädn.,
antropofager. Hufvudnäring.: jakt
o. fiske. Polit. bildar A. en
förbundsrepubl., det Australiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
