Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bahia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
55,190 inv. 20 större, 630
mindre öar, upptäckta af Colombo
1492, brit. 1632. Hst. Nassau på
ön New Providence.
Bahīa, 1) stat i s. ö. Brasilien,
426,427 kv.km. 1,919,802 inv.
— 2) st. i samma prov., t. 1763
Bras:s hst., vid Atlant., hamn,
250,000 inv. Betydl. handel m.
Europa.
bahr, se bar.
Bāhreinöarna, arab. ögrupp i Pers. viken.
bahytt’, fr., fruntimmershufvudbonad.
Baiern, Bayern, kon.-rike, 2:a
staten i ty. riket, består af 2
skilda delar: en östl. (Baiern), en
västl. (Rhenpfalz). 75,860 kv.km.,
6 ½ mill. inv. Berg: Alperna
(Algau- o. Baierska alp.),
Böhmerwald, Fichtelgebirge,
Frankenwald, Rhön, Spessart, Odenwald,
Steigerwald, Frankiska Jura.
Toppar: Biberkopf 2,603 m.,
Mädelegabl 2,637 m. fl. Floder:
Donau (m. dess bifl. t. h.: Iller, Lech,
Isar, Inn, t. v.: Wörnitz, Altmühl,
Nab, Regen, m. fl.), Main (m. dess
bifl. Itz, Regnitz, frank. Saale),
Eger o. sachs. Saale. Sjöar (mest
alpsj.): Ammer-, Kochel-,
Walchen-, Chiem- o. Tegernsj.
Mineralkällor: Schweinfurt,
Kissingen. Prod.: stenkol, brunkol, salt,
grafit, järn- o. zinkmalm, ost, vin,
humle, trä, öl, spannmål. — B.
är indeladt i 8 regeringsområden.
Hst. München. St.: Augsburg,
Nürnberg, Würzburg, Bamberg,
Regensburg, Schweinfurt, Kronach,
Baireuth, Erlangen, Fürth,
Nördlingen, Ingolstadt, Donauwörth,
Landshut, Passau, Homburg,
Zweibrücken m. fl. — Hist.: B:s
äldsta inv. voro bojerna. På
Augustus’ tid rom. provins. Noricum.
Und. folkvandr. inträngde germ.
stammar o. blandade sig m. den
inhemska befolkn., hvaraf
uppkommo bojoarier, s. en tid
lydde und. en inhemsk hertigsläkt.
Agilolfingerna, af hvilken
Garibald I är d. 1:e kände hertig,
kom sedan und. frank, öfverh. o.
blef 788 frank, prov., men 911
åter själfst. hertigd. 1180 pfalzgr.
Otto IV af Wittelsbach, nuv.
regenthusets stamfar, hert. af B.
1227 Rhenpfalz baierskt. 1255
deladt i Öfre o. Nedre B.
Reformationen inf. i början af 16:e
årh. Und. 30-år. kriget fick
Maximilian I kurvärdighet samt Öfre
Pfalz. 1777 wittelsbachska
grenen utslockn. o. B. o. Pfalz åter
förenade und. kurf. Karl Teod.
af Pfalz. Und. hans tid
baierska successionskriget.
Genom freden i Lüneville 1801
förlorade B. Rhenpfalz, Zweibr. o.
Jülich, men erhöll 1803 ss.
ersättn. Würzburg, Bambg, Augsbg,
Freising, Passau, Eichstädt (tills.
17,600 kv.km. o. 898,000 inv.).
B. blef kon.-rike 1806. 18 ny
statsförfattn. 25 Ludvig I:s
regeringstillträde. 48/49 inre
oroligh. 20/3 48 nedlade Ludvig I
reger. o. 21/3 s. å. Maximilian
II o. 64 Ludvig II kon. 66 B.
m. Österr. mot Preussen. 70/71
m. Preussen mot Frankr. Nuv.
reg. Otto (sed. 86). — Statsförf.
konst.-monark. Af befolkn. 4,6
mill. kat., de öfriga protest, (mest
lutheraner) J.: 7,963 km. T.:
18,442 km. Telef.: 112 mill. samtal.
Baikāl, sjö i Sibirien. 34,179
kv.km. Tillflyt. floder: Selenga o.
öfre Angara; aflopp: nedre
Angara. — B.-Bergen vid B.-sjön,
2,000 m. h.
bailiff (bē-), eng., rättstjänare.
bailli (bajī), tit. på åtsk. ämbetsm.
und. medelt. Medlemmar af
Johannit-ordens kapit. benämndes
ballivi, däraf namnet. I Frankr.
anförare för härbannet,
domänförvalt, o. domare.
Baillot (bajå), Pierre, fr. violinist,
f. 1771 Passy, d. 42 ss. prof. v.
konserv. Kompon. konserter,
etyder m. ni. Skr.: L’art du violon
(34) o. a.
Bailly (bajī), Jean Silvain, fr. astron.,
f. 1736 Paris, 89 president för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
