Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bahia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Etats généraux, mär i Paris,
giljotinerad 93.
Baily (bēli), 1) Edw. Hodges, eng.
bildh., f. 1788 Bristol, d. 67.
Nelsons bildst. på Trafalgar Square,
Lond. — 2) Francis, eng. astron.,
f. 1764 Newbury, d. 44; bestämde
jordens täthet gm användn. af vändvågen.
Bain (bēn), Alex., eng. filos., f. 1818
Aberdeen, prof. v. univ. i London;
bekant för sina filos, kompend.
o. psykol. skrift.
Baīni, Giuseppe, it. komp., f. 1775
Bom, d. 44 ss. påfl. kapellm.
Palestrinas biograf.
bairām, namn på två mohammed.
högtidsd. i Turkiet.
Baireuth (-röjt), hst. i bai.
reger.-omr. Ober-Franken v. Röda Main.
29,387 inv. Slott. Bich.
Wagners nat.-teater.
baisse (bäss), fr., börspappers,
aktiers o. d. fallande i värde. Mots.:
hausse. — Baissier (bässiē),
spekulant på kursens fallande.
Mots.: haussier.
bajadärer, port., ind. danserskor
o. sångerskor, dels invigda åt
tempeltjänst, dels kringres. i landet.
Bājæ, g. geogr., st. på Campaniens
kust, vid Neapel. Ford. berömd badort.
Baj’asid, Bajesid, st. i turk.
Armenien. 2,000 inv. Sl. 29/7 o. 7/8 1854.
Bajāzet, Bajesid, 2 turk. sult.,
1) B. I. f. 1347, reg. fr. 89, slog
de kristne und. ung. kon.
Sigismund v. Nikopolis 96, 02 besegr.
af Timur o. fången, d. 03. — 2)
B. II, f. 1447, reg. fr. 81,
tvingad af janitscharerna att nedlägga
regeringen 12, d. af gift s. å.
Bajazz’o, se Pajazzo.
Baj’esid, se Bajasid, Bajazet.
bajonett’, fr. (eft. uppfin.-orten
Bayonne), stick-, hugg- l. stötvapen
(sabelbaj.) på infant.-gevär sedan
midten af 17:e årh.
Bākel, fr. st. i Senegambien v.
Senegal. 1,400 inv.
Bāker (bēkr), Sir Sam. White, eng.
afrikares., f. 1821, grund. 71
Ismailia v. öfre Nilen, bekämp.
slafhandeln, d. 93; bl. hans många
reseskildr. är Ismailia, the
expedition to Central Africa (74)
öfvers. på sv.
Bakkos, se Dionysos.
Bakkylīdes, gr. lyrik. 5:e årh. f. K.
bakladdnings|gevär, -kanoner
m. m. kallas de, i lika laddn. ej
införes fr. främre delen af loppet
(mynningen), utan fr. bakre
delen däraf (kammaren), s. sed.
stänges gm mnga olika slags
mekanismer. Kallades i början
kammarladdningsgevär.
Bakōnyer-wald, höjdsträckn. i
Ungarn. 700 m. h.
bakpulver, ett i st. f. jäst l.
surdeg vid bakning användt pulver,
best. af 1 del kolsyr. natron o.
3 del. vinsten.
bakschisch, arab., drickspenningar.
bakteri|er, (af gr. bakterion, liten
staf) 1) det gemensamma namnet
på den afdeln. af svamparna, s.
kallas klyfsvampar, schizomyceter,
2) en afdeln. af klyfsvamparna,
likas form är en kort stafs, 2/3
ggr s. bred. De förra kallas ock
mikrober, äro enkla celler,
runda, ovala, staf-, tråd- l.
skrufformiga. De flesta äro färglösa,
andra äro gula, blå, röda etc. B.
lefva i fuktiga medier,
innehållande org. ämnen, s. de förtära
und. ämnenas sönderdelning,
hvarigm org. ämnens förruttnelse,
förskämning, jäsning m. m. åstadk.
B. föröka sig hastigt gm delning
(klyfning, hvaraf sv. namnet); en
del af dem ock gm bildning af
sporer (frön), s. äro mer
motståndskraftiga att fortplanta arten. Från
med. synpunkt delas b. i
saprogena, s. ej kunna föröka sig i
mnskns organism, o. patogena, s.
kunna detta o. därvid alstra sjukd.
De senare äro orsak, till
smittosjukd. o. de viktigaste bland
sjukd.-orsakerna. De hittills bäst kända
äro mjältbrandens, lungsotens,
rotsens, rosens, nervfeberns,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
