Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Berusande drycker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Moseböcker, -sällskapen ha t.
syfte att sprida bibeln öfver hela
jorden o. på alla språk. Den
första bibelanstalten grund. 1710
af Canstein (d. 19). Störst bland
alla är det 1804 gm prästen
Charles i Wales, baptistpredikant Jos.
Hughes o. predikanten Steinkopf
stift. Brit. o. utländska b. Af
senare bildade b. må här nämnas
det i Danmark (1814), Sverige
(15). Norge (16) och London (27).
Biberach, st. i Württemberg. 8,890 inv.
Biberg, Nils Fredrik, filos., f. 1776
Hsand, 10 prof. i Uppsala, d. 27.
Skr.: Grekernas episka o. tragiska
skaldekonst, Lärob. i den filos.
kriminalrätten, m. m.
bīblia pauperum (-pau’-) lat., »de
fattiges bibel», en und. medelt.
omtyckt bok, innehåll. 40/50
taflor, framställande
hufvudtilldragelserna i G. o. N. T., med korta
lat. förklaringar. En af de första
trycken med rörliga typer.
biblio|fīl, gr., bokvän, -gnosī, gr.,
bokkännedom, -gnost,
bokkännare, -graf, gr., förd. afskrifvare
af böcker, nu = bokkännare.
-grafī, kännedom om olika tiders
o. folks litterära alster samt dessa
alsters vetenskapliga ordn. o.
beskrifn.; äfven = bokkännedom.
-latrī, gr., bibeldyrkan, -mani,
gr., passion att samla böcker,
bokvurmeri.
Bibliophīle, Jac. (pseud.), se Lacroix.
bibliotēk, gr., boksaml., boksal,
bokrum, -arie, tillsyningsm. l.
vårdare af ett b.
Bicêtre (-sätr), ber. fattig- o.
dårhus i närh. af Paris, förr fängelse.
Bichat (-schā), Marie Franç. Xav.,
fr. fysiol., f. 1771, d. 1800 ss.
läkare vid Hôtel-Dieu i Paris.
Grundl. af den vetenskapl.
histologien. Förf.
bicykel (bisykl’ o. baj’sykl), fr.,
se velociped.
Bidassōa, sp. gränsflod mot Frankrike.
bid’ery, leger. af zink, koppar o. bly.
Användes till vaser, kannor o. d.
bidet (-dē), fr., tvättfat; sittbad.
bidevind, segla b., sjö., när
fartyget ligger så nära vinden, att
det har den snedt från förn.
Bīdpai, förment förf. till den ind.
fabelsaml. Pantschatantra.
Bie, hälsobrunn i Floda sock.,
Södermanl.
Biebrich, st. i Nassau, v. Bhen.
15,048 inv. Slott.
Bièfve (biäf), Edouard de, belg.
hist.-mål., f. 1809 Brüssel, d. 82 där.
Biegga-galles, lappska myt., vindguden.
Biel, schweiz. st. v. B.-sjön. 22,016 inv.
Bielefeld, st. i Westfalen, v.
Lutter. 63,046 inv. Linneindustri.
Bielitz, österr. st. i Schlesien, v.
Biala. 16,597 inv. Klädesfabr.
Bielke, 1) Jens, nor. statsm., f.
1580, sed. 14 rikskansl., d. 59.
— Hans son 2) Ove, statsm., f.
1604, sed. 59 rikskansl., d. 74.
Bielke, Fred. Holg. Rud., dan.
diplom., f. 1810, d. 55.
Bielke, se Bjelke.
bienn’a, lat., bot, kallas växter, s.
1:a året endast sätta blad, 2:a
året bära blommor o. frukt o.
sed. dö.
bier (bir) ty., öl. -halle, ölstuga.
biformitēt, lat., dubbelgestalt.
bif-rost, bäf-rast, nord. myt.,
namn på regnbågen.
bifurkation, lat., klyfn., tudeln.
bigamī, lat.-gr., tvegifte.
bigarrå, fr., se körsbär.
bigēsch, fr., lång m. tofsar o.
snören försedd uniformsrock f. kavall.
Bignon (binjång’), Louis Pierre Ed.
de, baron, fr. diplom, o. hist., f.
1771, 15 o. 30 utr.-min., 37 pär,
d. 41 Paris. Skr.: Histoire de
France. (27/38).
Bignōnia L., Bignoniaceæ, bot.
Amer. Saften i bark o. blad af
B. leucoxylon, motgift mot
manzanillaträdets gift. Veden tung
o. fast grön l. gul ebenholts.
bigott’, fr., skenhelig, -eri,
skenheligh., fromleri.
Bihē, negerr. i Afr., ö. om
Benzuela. Slaf- o. elfenbenshand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
