Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Björnsjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luftseglare, f. 1753 (38) Petit-Andely,
seglade 85 öf. Eng. kanalen, d. 09.
Blanche (blangsch), Aug. Teod.,
förf., dram. o. publ., f. 1811 Sthm,
d. 68 där. Skr.: Taflor o. berätt.
ur Stockholmslifvet, Bilder ur
verkligheten, Sonen af Söder o. Nord,
Engelbrekt o. hans dalkarlar samt
en mängd andra noveller o. dram.
arb. B. var 57/63 redakt, af Illustr.
tidn., 59/68 riksdagsm. f. Sthm.
bla’nco, se blanko.
Blanka, sv. kon. Magnus Erikssons
gemål, d. 1363.
blanka vapen, alla hugg- o. stötvapen.
Blankenburg, braunschw. st. v.
Harz. 10,173 inv. Slott.
blankett’, fr., f. olika ändamål (ss.
kontrakt, växlar m. m.) afsedt
papper, å hkt ensk. bestämmelser
ifyllas på tomrum mel. de tryckta allm.
blan’ko, sp., hvit; ren (om en
oskrifven l. otryckt sida l. del däraf).
-kredit, öppen kredit, kredit
beroende af personl. förtroende. Jfr
endossement, fullmakt.
blankvers, vers, företrädesvis
5-fotad jambisk, utan rimslut.
Blanqui (blangkī), 1) A. Jérôme,
fr. statsekon., Say’s lärj., f. 1798
Nizza, d. 54 Paris ss. prof. —
Hans bror 2) Louis Aug., fr.
kommunist, f. 1805 Nizza, d. 80.
Delade sitt lif mel. upprorsförsök
o. fängelse.
Blan’zeflor, se Flores o. B.
blasērad, fr., lefnadstrött, öfvermätt
på njutning o. utsväfningar.
blasfemī, gr., lasteligt tal, hädelse.
Blasieholm|en, en af de holmar, på
hka Sthm anlades; nu s.ö. delen
af Norrmalm, -s-kyrkan, kyrka
på B., jfr Beskow 2.
Blauds piller (blås-), af fr. läk. B.
komponerade piller mot bleksot.
Blavatsky, Helene, eg. Helena
Petrovna Blavatskaja, ry. spirit.,
f. 1831 i Jekaterinoslav,
presidentska i teos. sällskap., d. 91
London.
Blaye (blä), fr. befäst st. v. fl.
Gironde. 4,775 inv. Slott,
hertiginnans af Berry fängelse 1832.
bleck, gm hamr. l. valsn.
framställda tunna metallplåtar.
blecka, sätta märke på träd.
bleckert, se bleichert.
Bleek (blek), Wilh. Heinr. Imm.,
ty. språkforsk., f. 1827 Berl., d.
75 ss. bibliot. i Kapstaden. Skr.;
Compar. grammar of South Afr.
languages (69) m. m.
Bleiberg, st. i Kärnten. 3,435 inv.
Stora bly- o. zinkgrufv.
Bleibtreu (-tröj), Georg, ty.
bat.-mål., f. 1828 Xanten.
bleichert, bleckert, ljusrödt vin,
is. fr. Ahrdalen v. Rhen.
bleka, på olika sätt tillintetgöra
färgade föroreningar hos organ,
ämnen, is. väfnader.
Blekinge, ett af Sveriges vackraste
landsk., i dess s.ö. hörn, gränsar
i n. t. Småland, i ö. och s. t.
Östersjön, i v. t. Skåne. 3,015 kv.km.,
148,786 inv. (08). Vattendr.:
Mörrums, Ronneby, Nättraby o.
Lyckeby åar samt Brömsebäck.
Mot Småland högland, skogsbygd,
mot s. vacker o bördig kustängd;
utanf. kusten skärgård.
Näringsgrenar: åkerbruk, fiske, sjöfart.
Sed. 1658 svenskt. B. bildar eget
län. Residensst.: Karlskrona. Öfr.
st.: Karlshamn, Sölvesborg,
Ronneby. Köping: Kristianopel.
bleksot, egendomlig form af
blodbrist, beroende på förökn. af de
hvita o. minskn. af de röda
blodkropparna. Förek. is. hos flickor
und. utvecklingsperioden.
Botemedel: kraft, diet, frisk luft, järn,
ofta äfv. klimatförändring.
Blenda, se Blända.
blende, min., fören, af svafvel och zink.
blennorré, läk., varblandad afsöndr.
fr. urinrörets l. ögats bindehinna.
Förorsakas gm inverkan af
särskilda upptagna giftämnen
(bakterier).
Blériot, Louis, fr. luftseglare,
f. 1872, färdades på ett af honom
konstr. aëroplan den 25/7 09 öf.
Eng. kanal. mel. Calais o. Dover.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
