Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Björnsjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revolutionsm., f. 1807 Köln, 48
ifrig deltagare i polit. oroligheter,
s. å. skjuten i Wien f. deltag, i
barrikadstrider.
Blumauer, Aloys, ty. skald, f. 1755
Steier, d. 98 Wien. Travestering
af Vergilius’ Æneid.
Blumenbach, Joh. Friedr., ty.
naturforskare, f. 1752 Gotha, d. 40
ss. prof. i Götting. Skr.: Handb.
d. Naturgesch. (12:e uppl. 30), m. m.
Blumenthal, 1) Leonh. v., preuss.
militär, f. 1810 Schwedt, deltog i
49, 63/64, 66 o. 70/71 års fälttåg,
73 gen. af infant., d. 1900 Cöthen.
— 2) Oskar, ty. förf., f. 1852
Berlin, medredaktör af Berliner
Tageblatt o. till 98 ledare af
Lessingteatern i Berlin.
Blumenthal, Ida Alb:a,
»landsmålare», f. 1869 Arbrå, Hälsingland,
gift 98 med d:r B., har under
benämn. Delsbostintan gjort
turnéer och uppträdt i de
skandin. länderna o. N.-Amer.
Blümlisalp, topp å Berneralp.
3,670 m.
Bluntschli, Joh. Kasp., ty.-schweiz.
rättslärd, f. 1808 Zürich, d. 81
Karlsruhe ss. prof. i Heidelberg.
Skr.: Mod. Völkerrecht, Deutsch.
Staatswörterb. m. m.
bly, kem., Pb = 207, mycket
utbredd metall, förekommer mest i
fören. m. svafvel ss. blyglans.
Framställes gm rostn. l. fälln.
däraf. Mjuk o. tänjbar, oxiderar
t. o. m. i luften, löslig i
salpetersyra, nästan icke i klorväte- o.
svafvelsyra. Smältpkt 326°. Eg.
v. 11,87. Föreningarna giftiga. Stor
tekn. användbarhet.
blyerts, min., allotropisk form af
grafit. Förekommer insprängd
bland andra bergarter i
Västerbotten, Lappld. Den finaste fr.
Batugol i Sibirien, -pennor, uppf.
1664 i Engl.; de bästa fr. Nürnb.
(Faber), Frankr., Wien.
bly|förgiftning, uppstår ant. gm att
blysalter inkomma i magen (akut b.)
l. gm inandn. af fint fördelade
blypartiklar (kronisk b.,
blykolik). Symtom: kräkning, smärta
i underlifvet o. lederna, blekhet,
mattighet, förlamning, kramp m.
m. Motgift: svafvelsyr. natr.
(glaubersalt) l. svafvelsyr. magnes. (eng.
salt), -glans, min., svafvelbly,
allmännaste blymalmen, blygrå m.
stark metallglans. Eg. v. 7,6.
-glete, min., = blyoxid. -hvitt,
kem., bas. kolsyrad blyoxid, främst,
gm inverk, af ättiksyreångor o.
kolsyra på metalliskt bly l. gm
lösning af blyoxid i neutral
ättiksyr. blyoxid (blysocker) o. inledn.
af kolsyra. Hvitt, utan lukt o.
smak, olösl. i vatten, giftigt. Anv.
t. oljefärg, fernissor, kitt m. m.
-kolik, se blyförgiftning. -oxid,
kem., gula, skimr. krist. fjäll,
erhålles gm upphettn. af bly under
lufttillträde. Anv. t. glasyr,
plåster, fernissa m. m. -plåster,
läk., best. af fettsyrad blyoxid,
framställes gm upphettn. af
olivolja m. blyoxid o. vatten. Anv.
v. krön. hudsjukdomar, -salva,
läk., beredes af svinister, smör,
vax (af hvardera 5 delar), bomolja
(10 d.) o. blyoxid (5 d.). -socker,
kem., ättiksyr. blyoxid, Pb(G2 H3
O2) + 3H2 O = 379, erh. gm lösn.
af blyoxid i ättiksyra. Färglösa
krist., lösl. i vatten o. alkohol,
sönderdel. vid upphettn. t. 280°;
smaken vidrigt söt; mycket giftig.
Anv. till med. o. tekn. bruk.
-vatten, läk., blandn. af 2 delar
blyättika, 8 delar utspädd sprit
o. 90 delar vatten. Goulards b.,
1 del blyättika, 45 delar
källvatten o. 4 delar alkohol, -ättika,
läk., lösn. af basisk ättiksyrad
blyoxid. Färglös vätska m. svag
alkalisk reaktion. Eg. v. 1,17/1,175.
Blå, urgam. sv. stormansätt und.
1200/1300-talet, m. stamgods dels
i Östergötl., dels i Uppl. o.
Södermanl. Märkligast äro 1) Joar
(Ivar), hkn, enl. krönikan bosatt
på Gröneborg nära Enköping, 1250
gmdref Valdemars val t. kon.;
säges själf velat bli vald; d. på 1280-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
