Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talet. — 2) Knut Jonsson, lagm.
i Östergötl., rådsherre o. 2 ggr
drotsete, d. 1318. — Dennes
sonson 3) Ulf Jonsson, lagm. i
Östergötl., 1371 i kon. Albrekts
råd, en af exekutorerna af Bo
Jonssons test.
Blå, Ivar, pseud. för 1) V. A.
Bergstrand, 2) P. F. Mengel (se d. o.).
Blå bandet, 1) alldagl. benämning
på serafimerorden. 2) af vissa
nykterhetsvänner antaget igenkänningstecken.
Blå bergen, 1) en del af
Alleghanybergen. 2) se Australien.
blåbärsbuske, Vaccinium myrtillus
L., Ericineæ, i Europa, Asien o.
Amerika; bären anv. att äta, t.
saft samt ss. färgämne.
blå böcker, saml. af aktstycken,
s. i Engld af reger. föreläggas
parlament.; numera begagnas dyl.
saml. äfven i Frankr., Tyskl. o. Österr.
blådufva, Columba ænas L.,
Columbidæ, blågrå m. metallgrön
glans på hals o. rygg, stjärten
askblå m. svart spets. Allm. i. s.
o. mellersta Sverige. Flyttfågel.
Blå grottan, se Capri.
blå|hake, Luscinia suecica L.,
Turdidæ, öfre kroppen brungrå, på
bröstet ett blåakt, tvärband,
stjärten brunröd, i yttre delen svart.
Allm. i Lappl.; utmärkt sångfågel.
Flyttfågel, -holts, se
kampeschträ. -hök, Circus pygargus L.,
Falconidæ, öfverkropp o. hals ljust
blågrå, underkroppen hvit,
stjärten ofvan blågrå, under hvit. I
mellersta o. n. Sverige. Flyttfågel.
-klint, Centaurea cyanus L.,
Synanthereæ, vanl. ogräs, is. i
rågåkrar, -klocka, Campanula L.,
Campanulaceæ. I Sverige finnes
C. rotundifolia jämte flera andra
arter på öppna ställen o. i
lundar, -kråka, Coracias garrula L.,
Coraciidæ, orn., hufvud o. hals
ljusblå, rygg o. skuldror rödbruna,
stjärtpennorna mörkblå. En af
Sveriges vackraste fåglar; flyttar
bort om hösten.
Blåkulla, sannolikt förvrängn. af
Blocksberg. Enl. folktron
häxornas samlingsplats
skärtorsdagsnatten.
Blåland, fornnord. benämn, på Afrika.
blåmes, Parus cæruleus L., Paridæ,
blå hjässa, rygg o. skuldror
olivgröna, undre kroppsdelarna gula,
stjärten blå m. hvita kanter på
ytterpennorna. I s. o. mellersta
Sverige. Strykfågel.
blåsa, se gall-, urinblåsa.
blåsdragande medel åstadkomma
utsvettn. af osunda vätskor o. äro
bl. a. spansk fluga, senaps- o.
pepparrotsdeg, veratrin m. fl.
blåsesten, patol, stenartade
kroppar af urin-, fosfor- l. oxalsyrade
salter, s. bildas i njurbäckenet
(njursten) o. urinblåsan.
blåsfotingar, Physopodi,
Orthoptera, ent, små skadeinsekter.
blåsippa, se Anemone.
Blåskägg (ridd. Raoul), hjälten i en
gam. fr. saga (af Perrault) hkn för
deras nyfikenhet dödade sina 6 hustrur.
blåsmaskar, se bandmaskar.
blå|sot, cyanos, v. åtsk., is.
lung- o. hjärtsjukdomar förekom.
symtom m. hudens o. företrädesvis
läpparnas blåfärgande i följd af
blodstockn. i de fina venerna.
-strumpa, ett fr. England
härstammande spenamn på
författarinnor o. »lärda i stubb».
-syra, cyanvätesyra, kem., HCN
= 27, framställes gm destillat. af
gult blodlutsalt m. svafvelsyra.
Flyktig vätska, luktar
bittermandel, sönderdelas lätt. Kokp. 26,5°.
Ett af de häftigaste gifterna,
förorsakar hjärnförlamning o.
merendels död.
Blåvandshuk, västligaste udden af Jylland.
bläck, finnes af många slag, ss.
alisarin- (grönt), krom-, galläpple-,
kopie- (inneh. glycerin) litografiskt
(t. skrifn. å stenar), märk-
(lapislösn.), färglöst l. s. k.
sympatetiskt, hvars skrift blir synlig först
gm värme, m. fl.
bläckfisk, se Sepia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
