Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svartbruna m. hvita tvärband;
stjärten svart, mellersta pennparet
askgrått, de båda yttersta paren
delvis hvita. Allm. i hela Sverige.
Flyttfågel.
Bofors, järnbruk i Öreb. l.;
storartade anläggningar för tillverkn.
af moderna kanoner.
Bogdo Oola, högsta bergtoppen på
Tianschankedjan i ö. Asien, 6,300 m. h.
Bogesund, 1) forna namnet på
Ulricehamn (se d. o.), 2)
fideikommiss i Sthms l., egendomen
fordom tillh. Per Brahe d. y. Slott.
boggivagn, järnv.-vagn, hvilande på
rörliga hjulställ.
boghead-kol (bågg’hädd-), min.,
stenkol fr. Bathgate i Skottl. o.
Hebriderna, anses lämna den
bästa lysgas.
Bogoljūbov, Alex., ry. marinmål.,
f. 1824 Moskva, sed. 61 prof. i
Petersburg.
bogomīler, sekt inom gr. kyrkan
(1100/1200-talet).
bogos, herdefolk i Abbesinien.
Bogotà, ford. Santa Fé de B., hst i
Columbia (Syd-Amerika), på
Anderna, 2,660 m. h., 100,000 inv.
Domkyrka., univ., observatorium.
Ofta jordbäfn.
bogsēra, sjö., draga ett fartyg m.
ett annat.
bogspröt, sjö., tjockt fr. fören
utliggande rundhult, tjänande att
stötta förresningen o. på hkt
stagsegel föras.
Boheman, 1) Karl Ad. Andersson,
mystiker, f. 1764 Jönk., d. 31
Wandsbeck. — 2) Karl. Henr.,
entomol., f. 1796 Jönk., 37 kapten,
41 prof. v. Vetenskapsakad., d.
68 Sthm. Skr.: Nya sv.
homoptera (47), Insecta Caffrariæ (48/57).
m. m.
Bohēmia, Böhmens lat. namn.
bohémiens (båemiäng’), fr., eg.
»bömare»; konstnärer o. litteratörer
af lägre rang.
Bohemund, se Boëmund.
Bohnenberger, Joh. Gottl. Friedr.
v., ty. fys., f. 1765 v. Stuttgart,
d. 31 ss. prof. i Tübingen.
Elektroskopets uppfinnare.
Bohnstedt, Ludw., ty. arkit., f. 1822
Petersb., bosatt i Gotha, d. där 85.
Bohus, förr stark fästn., nu ruin
vid Göta älfs n. utlopp, anl. 1308.
Bohuslän, Sveriges västligaste
landskap, gränsar i n. t. Norge, i ö.
o. s. t. Västergötland, i v. till
Skagerak, 4,535 kv.km., omkr.
161,000 inv. Sjöar: N. o. S.
Bullaren. I sitt inre bergigt,
kusten sönderskuren af fjordar,
utanför dem en farlig, klippig
skärgård. Talrika fornlämningar
(hällristningar). 1658 svenskt. De
största öarna Orust o. Tjörn.
Hufvudnäring: fiske. Bildar
tills. m. sydv. hörnet af
Västergötl. Göteborgs o. Bohus län.
Städer: Uddevalla, Strömstad,
Marstrand, Kungälf, Lysekil.
bohvete, bokhvete, Fagopyrum
seculentum Mönch, Polygoneæ,
inhemskt i Asien, viktigt sädesslag
f. s. Europa; fröna anv. t. gryn o. mjöl.
Boiëldieu (boajelldjö), Franç. Adr.,
fr. komp., f. 1775 Rouen, 03/10
kapellm. i Petersburg, sed. 17
direkt, f. konserv, i Paris, d. 34
Jarcy. Skr. mga operor; mästerv.
Hvita frun.
Boije, 1) Joh. Ludv. Johansson,
frih., polit., f. 1768, revisionssekr.
02, d. 41. Bekant f. sin process
m. Grevesmöhlen. Först
oppositionsm., e. 1815 ifrig anhäng. af
regeringen. — Hans kusin 2)
Fredr., frih., militär, kopparst.,
litteratör, f. 1773 Stralsund, 14
öfverstelöjtnant, d. 57 Sthm. Skr.:
Målare-lex. (33) m. m.
Boileau-Despréaux (båalå-dä-preå),
Nic, fr. skald, f. 1636 Paris, d.
11 Auteuil. Skr. satirer, Art
poétique m. m.
Boiōtien, Beotien, g. geogr., landsk,
i mellersta Hellas. Fl.: Kefissos.
Sjö: Kopais.
Bois de Boulogne (boä dö bulonj’),
fr., Boulogneskogen, promenadplats
i Paris.
boisera, se boasera.
boisseau (båaså), fr. sädesmått = 13 l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
