Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bolomēter, gr., fys., instr. för mätn.
af ytterst små temp.-förändr.
(ända till 0,000,001°).
Bōlor, berg, se Asien.
Bolt, Aslak, nor. teol. o. statsm.,
1407 bisk. i Oslo, 08 i Bergen,
30 ärkebiskop i Trondhjem,
krönte Karl VIII Knutsson t. kon. i
Norge 49, död s. å.
Bolton le Moors (båltön li mûrs),
eng. st. i närheten af Manchester,
175,744 inv. Fabriker.
Boltzius, Fredr. Aug.,
»helbrägdagörare», f. 1836 i Grafva, Värml.,
har behandlat troende sjuka med
bön, smörjning o. handpåläggn.
bolus, min., flera slags fet lera fr.
Armenien, Italien, Baiern o. s. v.
Hvit b. användes t. kitt, brun b.
fr. Siena, röd b. fr. Sinope o.
Armenien samt gul b. användes t.
färger.
Boman, Per Konr., ämbetsm. o.
komp., f. 1804, d. 61 Sthm. Skr.
operett. Byn i bergen, Ljungby horn
och pipa m. m. samt kritiker.
Bomarsund, ford. ry. fäst. på Åland,
förstörd af eng.-fr. flottan 1854.
bomb, kr., större ihålig järnkula,
afsedd ant. för stor sprängverkan
(spräng-b.) l. f. antändn. af föremål
(brand-b.).
Bom’ba, »kung B.», namn på Ferd.
II af Båda Sicilierna.
bombar’da, it., gammaldags skjutvapen.
bombardering, kr., betvingning af
befäst plats gm beskjutn.
bombardong’, tonk., tubaart, blåsinstr.
bombasīn, fr., ett slags ylletyg.
bombast’isk, gr., svulstig,
högtrafvande.
bomvax L., ullträd, Malvaceæ,
bot, förek. i O.- o. V.-Indien, har
fröna omgifna af ett ullartadt
ämne (silk cotton), s. anv. t.
stoppn. af madr. o. d. Stammen
till kanoter.
Bombay (-bē), eng. presidentsk. i
Ostind., 489,045 kv.km., 25 ½
mill. inv. Hst. B. på ön m. sma
namn. 776,000 inv.; betydl.
handel, hamn, fästn.. fyr, fabr., eng.
flottstation. 1530 port., 1661 eng.
bombfast, gm tak m. faskin- o.
jordfylln. skyddad f. fiendtliga
kastkroppar.
bombskepp, sjö., fartyg, inrättadt
t. att föra en l. flera mörsare.
bomolja, se olivolja.
bomull, fröhåren på flera arter af
släktet Gossypium i Ostind., Afrika,
Amer., odlas äfv. i s. Europa.
Red. i äldsta tider begagnad i
Indien o. på Ptolemaiernas tid i
Egypt. Vanl. hvit, mindre ofta
stöt. i gult, rödt l. blått.
Utprägladt brungul är b. af G.
religiosum i Kina, hvaraf äkta nankin
tillverkas. Mest efterfrågad är b.
fr. Nord.-Amer., is. Sea-Island-b.
Årl. förbrukas i Europa 1000/1100
millioner kg.
bomullsfrökakor, hka användas ss.
kreatursfoder o. gödningsämne,
erhållas vid utpressn. ur
bomullsväxtens frön af en fet olja, s.
begagnas v. tvåltillverkn. o. ss.
lysämne m. m.
bomullskrut, nitrocellulosa, pyroxylin,
salpetersyreeter af
cellulosa, framställes gm bomulls
behandling med en blandn. af
salpeter- o. svafvelsyra och
exploderar f. slag. Anv. t. torpeder,
minor o. d., men otjänligt f.
skjutvapen. Uppt. 1838.
bon (bång), fr., kassainvisn. B. du
trésor (-dy tresår),
skattkammaranvisn.
bona, göra trä (t. ex. golf) blankt
gm ingnidn. m. vax.
Bona, se Bone.
Bona, statens uppfostr.-anstalt för
gossar, i Österg. län.
Bōna fi’de, lat., på god tro; b.
offic’ia, lat., goda tjänster; bild.,
bemedling.
Bonaparte (-part) l. Buonaparte,
en från Genua i 15:e årh. t. Corsica
utvandrad it. familj, 1) Carlo,
rättslärd, f. 1746 Ajaccio, d. 85
Montpellier, stamfar f. den sed. så
ryktb. släkten B. o. sed. 67 g.
m. 2) Maria Lætitia, f.
Ramolino 1750 Ajaccio, d. 36 Rom. —
Deras son 3) Josef, f. 1768, sed.
96 i fr. republ. tjänst, 06 kon. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
