Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brüx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brädgång, sjö., ett fartygs yttre
beklädn. ofvanför öfre däck.
bräken, se ormbunkar.
brännare, 1) se brandskepp. 2)
m. brännaresats fylld hylsa af papper.
bränneålder, den tid (yngre
bronsåldern o. järnåldern), då i
Norden liken brändes.
brännglas, se solglas.
bränning, vågor, som häftigt bryta
mot en strand l. öfver ref, klippor l. grund.
Brännkyrka, ort nära Sthm. Sl. 1518.
brännpunkt, focus, fys., d. punkt,
i hkn m. haa parallella
ljusstrålar v. konvexa linser o. konkava
speglar sammanträffa (reel b.), o.
fr. hkn de v. konkava linser o.
konvexa speglar tyckas utgå
(virtuell b.). Afståndet mel. b. o.
linsens l. spegelns midtpunkt
kallas brännvidd l. fokaldistans.
brännspegel, fys., konkav (sfärisk
l. parabolisk) metallspegel, gm
hkn solstrålarna sammanbrytas
för att i brännpunkten alstra hetta.
brännvidd, se brännpunkt.
brännvin, en företrädesvis af råg
o. potatis beredd spritdryck. Jfr
alkohol, sprit. -s|tillverkning,
se sprittillverkning.
brännässla, Urtica L., Urlicaceæ,
bot., U. dioica L. har brännhår,
s. gå af v. beröring o. innehålla
myrsyra, hkn förorsakar en
brännande smärta. Stjälkfibrerna
förarbetades fordom t. nättelduk;
de unga skotten anv. t. grönsaker.
bräss, anat., en i brösthålans
framsida befintl. körtel, förekommer
endast hos nyfödda. Hos nyfödda
kalfvar kalfbräss.
bröd, den civiliserade mskns
förnämsta födoämne, utgöres af en
blandn. af mjöl (is. af hvete o.
råg), vatten o. surdeg, jäst l.
bakpulver, s. förarbetas t. deg,
formas på olika sätt o. gräddas i
ugn. Hveteb. användes mest i
Engld., Frankr. o. För. st., råg-b.
i Skandinav, o. Tyskld.
brödfruktträdet, se Artocarpus.
brödraförsamlingen, evangeliska,
se hernhutare.
Bröms, se Liliestråle.
Brömsebro, en öfver Brömsebäck
led. bro; freder mel. Sverige o.
Danm. 1541 o. 1645.
Brömsebäck, mel. Kalmar o.
Blekinge l., t. 1658 en del af
riksgränsen mel. Sverige o. Danmark.
Bröschner, Hans, dan. filos., f.
1820 Fredericia, 70 prof. i
Köpenh., d. 75. Skr.: Bidrag til
opfattelsen af philosophiens hist.
udvikling (69) m. m.
bröst, anat, bålens öfre del, best.
af 12 ryggkotor, 12 däremot
ledande par refben, af hka de 7
öfversta förenas gm bröstbenet,
o. bröstmuskulaturen.
Ryggkotorna, refbenen o. bröstbenet bilda
bröstkorgen, s. invänd, är
beklädd m. en bindväfsmembran:
brösthinnan (Pleura). I
brösthålan inneslutas hjärtat, lungorna
m. m. Bröst tages ock i bemärkelse af
kvinnomjölk afsöndrande organ.
bröstböld, läk., bulnad i
kvinnobröst, is. i förening m. digifning.
Orsaker: förkylning, rubbning i
digifningen m. m. Säkraste
botemedlet: lansetten i en skicklig
o. dristig operatörs hand.
bröstfenor, fiskarnas främsta
fenor, motsvar. de högre djurens
framfötter (armar).
bröstharnesk, se harnesk.
brösthinneinflammation, Pleuritis,
patol., en med vätskeafsöndring
förenad inflam. i bröst- l.
lunghinnan. Orsaker: förkyln.,
skador å bröstkorgen (refbensbrott,
stick- o. skottsår o. d.),
lungsjukdomar m. m. Symtom:
stickande smärta i sid. af bröstet,
svårighet att andas, torrhosta,
feber m. m. Behandl.: koppn.,
svettdrifvande medel, pensling
m. jod, vätskans aflägsnande gm
operation m. m.
bröstkatarr, se bronkit.
bröstkörtel, Mamma, anat, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
