Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Buldan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hkn väldiga minnesmärken ännu
finnas i Egypten, främre o.
mellersta Asien, utbildades i Grekld
omkr. 600 f. K. t. egentl. »konst»,
o. und. detta lands blomstringsperiod
särskildes de 3 doriska,
joniska o. korintiska stilarna.
Då Grekld blifvit romersk provins,
kom med grekerna äfven deras
byggnadskonst t. It., där den gm
inverkan på den etruskiska
bildade den romerska, s. i 1:a årh.
e. K. nådde sin högsta utveckl. o.
sedermera utgjorde hufvudsakl.
grundvalen för den fornkristna
o. bysantinska. Från den
fornkristna byggnadskonsten utbildade
sig den romanska stilen, s. var
den förhärskande und 10:e/13:e
årh. o. efterträddes af den
gotiska, 13:e/15:e årh., und. hkn
den katolska tidens mest främst,
mästerverk skapades. De nyare
byggnadsstilarna delas i: för
renässansen (1420/1500),
högrenässansen (1500/1560),
senrenässansen (1560/1600),
barockstilen (1600/1700), rococo-stilen
(1700/1750), peruk-stilen (1750/
1815) samt 19:e århundradets, s.
man vill kalla nyrenässansen.
byggnadsstil, se byggnadskonst.
byggningabalk, en hufvudafd. af
1734 års lag.
byrett’, fr. graderadt glasrör, till
uppmätn. af små vätskemängder.
Byron (baj’rön), George Noel
Gordon, lord, eng. skald, f. 1788
London, företog 1809 öfv. Portug. o.
Span. en resa t. Grekl., eft.
återkomsten 11 föremål f. allm.
beundran; gifte s. 15 m. lady A. I.
Milbanke, från hkn han red. 16
skildes, uppehöll s. sed. längre
tid i Ital., reste 23 t. Grekld för
att deltaga i frihetskriget, d. 24
Missolonghi. Skr.: Childe Harold
(11/17), Giaour (13), Corsair (14),
Cain (21), Don Juan m. m. (de
flesta öfvers. på sv., bl. a. af K.
V. A. Strandberg). Englands
störste skald i nyare tiden.
byrå, fr., skrifpulpet med klaff o.
lådor; dragkista; ämbetsrum.
-chef, afdeln. -chef i ett ämb.-verk.
-krati, ämbetsmannavälde.
bysantīner, 1) de af de grek.
kejsarne efter Constantinus d. st.
slagna guldmynten. 2) de grek.
skriftställare, s. behandlat östrom.
rikets hist. fr. 6:te årh. e. K. till
bysantinska rikets undergång.
Bysantinska riket, se
Östromerska riket.
bysantinsk stil inom
byggnadskonsten utgick från den gaml.
romerska stilen, men skiljer sig från
denna gm sidodelarnas centrala
anordning kring ett kupoltäckt,
gm pelarrader från de förra skildt
midtelrum o. gm kolonners anv.
end. t. uppbärande af emporer
(läktare). För b. betecknande är
inom skulpturen, att den fria
plastiken användes end. på ett
underord, sätt, mest f. profana
ändamål, o. inom målarekonst., att de
praktfulla mosaikerna af ädla
metaller o. stenar på guldgrund
nästan utträngde de egentl. målningarna.
Bysanz’, ford. namn på
Konstantinopel. Se vidare Byzantion.
Bysan’tium, se Byzantion.
byssus, zo., hornartade trådar, s.
hos många musslor afsöndras fr.
den s. k. b.-körteln vid deras fot
o. tjäna till att fasthålla dem vid
främmande föremål; ett slags
dyrbart tyg hos grek. o. rom.
byst, fr., bröstbild; bildstod.
Byström, Joh. Niklas, bildh., f.
1783 Filipstad, 32 prof. v. Fria
konst, akad., d. 48 Bom. Linnés
marmorstod i Upps., Den
liggande bacchantinnan, Karl XI:s
stod i Sthms slott m. m.; B:s
villa å Djurgården vid Sthm äfv.
ett af hans verk.
Byzantion, Bysantium, nu
Konstantinopel, urspr. af
megarenser omkr. 650 f. K. anlagd koloni
vid trakiska Bosporen, 516 f. K.
eröfr. af perserne, 355 själfständ.,
196 e. K. förstördt af romarne,
330 und. den nu vanl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
