Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Byälfven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benämningen Konstantinopel (se d. o.)
hst. i Östrom. riket.
Byälfven, största vattendraget i v.
Värml., aflopp f. Glafsfjorden i Vänern.
Båfven, Södermanl. största sjö (63,3
kv.km.). B. afhänder sitt vatten
i sjön Långhalsen o. vidare gm
Nyköpingsån i Östersjön.
båge, geom., en del af en kroklinje;
tonk., tecken utmärkande, att
tonerna skola smnbindas; kr., det
äldsta skjutvapnet; arkit., den l.
de kroklinjer, eft. hka det inre
af ett hvalf är bildadt; de
förnämsta formerna äro: rund-,
hästsko-, stick- l. segment-, spets-,
karnis-, kil- l. sadel-, tudor-, korg-,
klöfverblads- o. solfjädersbåge.
båk, se fyr, sjömärke.
bål, anat., den del af kroppen, s.
utgöres af bröst, buk o. bäcken.
bålgeting, Vespa cabro L.,
Hymenoptera, ent., störst o. farligast af
europeiska getingarna, 3,1/3,7 cm.
l. Hufvudet, midten af torax o.
främre bakkroppen brunröda, de
sista segmenten framtill svarta,
baktill gula. Bygger i ihåliga träd,
tomma bikupor, under trädrötter.
Anfaller mskor, hästar, nötkreatur.
bålverk, forna namnet på bastion;
skyddsvärn.
Bångbro, järnverk i Örebro l.
Båstad, köping i Kristianst. l., v.
Laholmsbukten. 1,100 inv.
båt, sjö., mindre fartyg, eft. sättet
f. dess framdrifvande kalladt rodd-,
segel-, ångbåt.
Bååt, Seved, frih., ämbetsm., f.
1615 Fållnäs, pres. i Bergskoll. 52,
i Kommerskoll. 60 o. i Svea hofr.
61/68, riksskattm. 68, d. 69.
Bååth, Alb. Ulrich, skald, f. 1853,
sed. 91 docent vid Gbgs högskola.
Skr: Dikter (79), Vid allfarväg
(84) m. m. Öfvers. fr isl.
Bååth-Holmberg, Cecilia Ulr. Laur.
Lovisa, förf:a, den förres syster,
f. 1857 Malmö, har utg. skrifter
i sociala ämnen m. m. Sed. 77 g.
m. Th. Holmberg (se d. o.).
Bäck, Abrah., läkare, f. 1713
Söderhamn, lifmed. hos Fredr. I, Ad.
Fredr. o. Sofia Magdalena, 52
arkiater o. pres. i Coll. med., d. 95.
Bäckaskog, kungsgård i Kristianst. l.
bäcken, anat, den del af skelettet,
hvarpå bålen hvilar, utgöres af de
m. haa smnvuxna 2 höftbenen o.
korsbenet m. sitt bihang
stjärtbenet, hka tills. bilda
bäckenhålan, s. delas i stora b., inneh.
endast tarmar, o. lilla b., s. utom
tarmar inneh. urinblåsan o. könsdelarna.
Bäcklund, Alb. Vikt., mat., f. 1845
Väsby (Skåne), 1878 e. o. prof. i
mekanik o. mat. fys., 1907 prof. i
fysik i Lund. Afsk. 10. Skr. i mat. m. m.
Bäckman, Vilh., A. O. (pseud.
Volf Biltog), skriftst., f. 1824
Stenberga, 62 telegrafkomm. i
Nordmaling. Skr.: Sjöjungfruns
sagor (50/51), Stjärnblomman (55)
m. m. Död
Bäckström, 1) Per Olof, ämbetsm.,
hist., f. 1806 Sthm, 53
amiralit.-kammarråd. d. 92 Sthm. Skr.:
Svenska folkböcker (45/48), 2 bd,
Europ. stat. hist. 1815-66 (67)
m. m. B. har äfv. forts.
»Starbäcks Ber. ur sv. hist.» — Hans
son 2) P. J. Edv., skald, dram.,
publ., f. 1841 Sthm, sed. 78
redakt, af Post- o. inr. tidn., d. 86.
Skr.: Lyriska dikter (70), Evas
systrar, En krona, m. m.
Bädeker, Karl, utg. af de bekanta
resehandböckerna, f. 1801 Essen,
d. 59 Koblenz.
Bäf-rast, se Bifrost.
bäfver, Castor fiber L., Castoridæ,
gnagare m. platt, fjällbeklädd
svans, simhud mel. bakfötternas
tår, förekommer mycket sällsynt
i n. Europa, sparsamt i n. Asien,
allmännare i N. Amerika. Bygger,
då han får vara ostörd,
vattendammar o. små kojor, -gäll,
afsöndringsprodukt i b:s körtlar i
närheten af könsorganen, -råtta,
se bisamråtta.
Bägna älf, bifl. t. Drammens älf, t. h.
Bähr, 1) Joh. Chr. Fel., ty. filol.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
