Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Calix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Caj. Cæs., rom. kejs. 37/41,
oduglig, grym, förryckt, förklarade sig
vara en gud, mördad 41.
cālix, lat., kalk (blom-, nattvards-).
-tīner, se kalixtiner.
Calix’tus, fyra påfvar. 1) C. I, 217/
222. — 2) C. II, 1119/24. — 3)
C. (III), motpåfve t. Alex. III,
1168/77. — 4) C. III, 1455/58.
Calix’tus (Callisen), Georg, luth.
teol., f. 1586 Slesvig, d. 56. Sökte
smnjämka de olika bekännelserna.
Calla L., Aroideæ. Af C. palustris
L. nyttjas roten t. (nödbröd o.)
svinföda. C æthiopica vanl.
prydn.växt.
Callao (-jāå), st. i Peru, Limas hamn, 48,118 inv.
Call’itris, Vent., Cupressineæ,
sandarak-trädet, C. quadrivalvis
Vent., n. Afrika, t. byggn.-virke,
af barken sandarak, s. brukas t.
rök- l. raderpulver samt t. fernissa.
Callot (-lå), Jacq., fr. tecknare o.
raderare, f. 1592 Nancy, d. där 35.
Maskeradupptåg o. d.
call’us, lat., den först mjuka, sed.
hårda nybildn., s. förenar de båda
benändarna v. benbrott.
cālo, it., en varas minskn. gm
bearbetn. l. transport.
Calōnius, Mattias, fin. jur., f. 1738,
ledarn, af högsta domst., min. 09,
d. 17. Skr. utgifna und. tit.:
Maithiæ Caloniæ opera omnia (29/36).
Calonne (-lånn’), Charles Alex. de,
fr. statsm , f. 1734 Douai, 83
finans-min., tillgifven hofvet, afsk.
87, d. 02.
Calpur’nius Si’culus, Tit., rom.
förf. på Neros tid, skr. sju ekloger.
Caltagirone (-djiråne), st. på
Sicilien, 44,879 inv.
Caltanisett’a, st. på Sicilien, 43,303 inv. Bisk.
Caltha, bot., fam. Ranunculaceæ.
Vanlig på sumpställen är C. palustris.
Calvados (-vadå), fr. depart. v.
Kanalen, 5,521 kv.km. 439,800 inv.
Hst. Caen.
Calvīn (Cauvin, Chauvin),
Johannes, den refom. kyrkans andre
grundl., f. 1509 Noyon, uppträdde
i Genève s. kyrkl. diktator, lät
bränna Servet. Till karaktären
energisk o. hård, utvecklade
predestinationsläran.
Camar’acum, se Cambrai.
Cambacérès (kangbasseräs), Jean
Jacq. Régis de, fr. statsm., f. 1753
Montpellier, 92 konventmedlem,
94 pres. i välf.-utskottet, 96 i de
500:s råd, 99 2:e konsul, 04
ärkekansler, 08 hert. af Parma, 16
förvisad s. kungamördare, 18
amnesti, d. 24 Paris.
cam’bio, it., hand., växel; kort., ett
slags kortspel; äfv. kamfio.
cam’bium, lat., bot., mjuk, saftig
cellväfnad mel. basten o. veden,
hvaraf stammens tillväxt i tjocklek beror.
Cambrai (kangbrä), det rom.
Camaracum, fr. st. vid Schelde,
26,586 inv. Fabr., ärkebisk. Fred 1529.
Cambridge (kämbridsch), 1) eng.
grefsk., 2,225 kv.km., 190,687 inv.
Hst. G. vid Cam, 38,379 inv. Univ.
(grundl. 1229). Bibliot. (omkr.
230,000 bd). — 2) St. i
Massachusetts midt emot Boston. 98,444
inv. Harvard University (grundl. 1638).
Cambridge (kämbridsch), 1) Ad.
Fredr., hert. af, fältmarsk., son
af Georg III, f. 1774, 16
generalståth., 31 vice-kon. i Hannover,
d. 50. — Hans son 2) Georg
Fredr. Vilh. Karl, hert. af, f.
19 Hannover, 54 div.-gen. i
Krimkrig., 56 öfverbefälh. f. brit.
hären, 62 fältmarskalk, d. 94 London.
Cambronne (kangbrånn’), Pierre
Jacq. Ét., fr. gen., f. 1770 vid
Nantes, stred under Napoleon I,
15 gref. o. pär, gjorde vid
Waterloo motst. med en del af gardet,
fången, 20 kommendant i Lille, d. 42.
Camden (kämdn), st. i New Jersey
(N. Amerika) v. Delaware, för-st.
t. Philadelphia, 79,811 inv.
Camell’ia L., kamelia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
