Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Carlino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1482 Milano. Skr. dram., dikt. m. m.
Cavan (käv-), grefsk. i irl. prov.
Ulster, 1,932 kv.km., 97,368 inv.
Hst. C. 3,000 inv.
cavatīna, it., tonk., en mindre aria.
cāveat, lat., han må akta sig.
ca’e ca’nem, lat., akta dig för
hunden!
Cavendish (käv-’), Henry, son t.
hert. af Devonshire, eng. kem.,
f. 1732, d. 10. Skr.: Experiments
on air m. m.
Cav’ery fl. i O. Ind., utf. i Bengal. viken.
Cavicor’nia, lat., nötboskap, får,
antiloper.
Cavour (-vur), Camillo Benso, gref.,
it. statsm., f. 1810 Turin, från
50 sardin, min., 52 pres., i
spetsen för den polit., s. ledde t.
Italiens enhet, slöt 55 förb. med
västmakterna i Krimkriget, vann
Napol. III:s understöd mot Österr.,
understödde Garibaldi på Sicilien,
öppnade 18/2 61 it. parlam., d. 6/6 61.
Caxton (käx’tön), Will., 1:e eng.
boktryck., f. 1412 Kent, d. 92.
Cayambe, Cerro blanco, topp på
Anderna i Ecuador, 5,956 m.
Cayenne (-jänn’), hst. i fr. Guyana
vid fl. C:s mynning, till 1854
fr. deportationsort, 12,612 inv.
Cayennepeppar (-jänn-’), se
Capsicum.
Cazembe, negerrike i s. Afrika
ö. om Moero-Alkata. 27,500
kv.km. Hst. Lunda.
C. C. C., se Carolina.
Cd, kem. tecken för kadmium.
C dur, tonk, tonart utan
förteckning.
Cearā, brasil. handelsst. vid C.-fl.
o. Atl. haf., 33,000 inv.
Cec’il, se Burleigh.
Cecilia, 1) d. hel. C., d. 177 s.
martyr, uppfann enl. sägen orgeln.
— 2) G. Månsdotter till Eka,
Gust. Vasas mor, dog s. fånge i
Köpenh. — 3) G., Gust. Vasas
dot, f. 1540, »den skönaste bland
de sköna» vid Gust. Vasas hof,
orättvist beskylld för lättsinne,
64 gift m. en markgref. Kristoffer,
d. 27 i fattigdom.
Cēcrops, se Kekrops.
ceder, Cedrus, ett barrträdssläkte,
Abietineæ. C. libanotica Lk.,
Libanon-cedern, i s. v. Asien, har
fin, välluktande ved. Libanonlunden
har ännu ungefär 400 träd.
cedēra, lat., afstå från. c. bonis,
göra cession.
Cederborgh, Fredr., rom.-förf., f.
1784, prot.-sekr., sed. boktryckare,
bruksägare, d. 35. Skr. de
komiska rom. Uno v. Trasenberg o.
Ottar Tralling m. m.
Cedergren, Henr. Tore Torst.,
telefontekniker, f. 1853 Sthm, d.
där 09, dir. för Allm. telefon
A. B. i Sthm; införde telefonen
i Sverige.
Cederhielm, Montgomery, se
Montgomery-C.
Cederhielm, 1) Josias, riksråd, f.
1673, en af holsteinska partiets
ledare, ryss-vän, tog afsked 27,
d. 29. — 1) Karl Gust., statsm.,
f. 1694, d. 40 s. holst. min. i
Paris. Skr. Kärleks balck etc. m. m.
— Josias C:s sonson 3) Josias
Karl, statsekon., f. 1731, d. 95
s. kommersråd. Utg. veckoskrift.
Sanning o. nöje (79/80) o. skr.
flere statsekon. o. polit. uppsatser.
cederolja, flykt, olja, s. destilleras
ur cederträ.
Cederschiöld, 1) Per Gust., läk.
o. polit., f. 1782, d. 48 s. prof.
vid Karol. inst. i Sthm, utg.
Handbok för barnmorskor (22),
Lärob. i vården om kvinnans
slåktlif (36/39), Handb. för
riksdagsmän (22) m. m. — Hans s.
2) Fredr. Aug., läk., f. 1813, d.
83 s. prof. vid barnmorskeanstalten
i Sthm. Skr. Lärobok för
barnmorskor (73) m. m. — Den
föreg:s sons syssl. 3) Joh. Gust.
Kristoff., språkf., f. 49 Sthm,
93 prof. i nord. spr. vid Gbgs
högskola; ledarn, af red. för Sv.
Akad. ordbok, har utg. en mängd
arb. i språkvetensk.
Cederström, 1) Ol. Rud., gref.,
milit., f. 1764, ledde 1813 expedit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
