Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cedilj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot Danm., 14 mot Norge,
åstadkom smnslagn. af örlogsflottans
o. arméns flotta, 23 gen.-amiral,
föranledde den s. k. skeppshandeln
(se d. o.), tog afsked 28, d.
33. — 2) Gust. Albr. Bror, frih.,
milit., f. 1780, deltog m.
utmärkelse i sl. vid Bornhöft 13, 26
gen.-löjt., 40 statsråd, d, Jönk. 77.
— 3) Jak., frih., milit., f. 1782,
deltog i krigen i Pommern o. Norge
08, gen.-major 26, uppträdde
verksamt vid riksd. 09 o. 28, d. 57.
— 4) Gust. Ol., hist.- o.
genremål., f. 1815. Hans tafla Karl
XII:s lik föres öf. de norska
fjällen prisbelönt i Paris 78, sed. 99
dir. vid k. konsthögskolan. — 5)
Helena Elisab. Florent.
(Ellen), skådesp., f. Hedlund 60,
g. m. 1) skådesp. V. Hartman
81/91 2) frih. B. Cederström 98;
86 premiäraktris, framstående i
»backfisch-roller.»
cedilj’, fr., ett tecken und. bokst.
c (ç), s. utmärker, att den skall
uttalas som s framför hård vokal.
Cēdrela, L., Cedreleæ Af C.
odorata L , i trop. Amer. o. V. Ind.,
cigarrlåd- o. sockerkistträ.
cedro-olja, se citronolja.
Cēladon, ett herdenamn; öm älskare.
Celakovsky (tsche-), Ladislav, böhm.
skald, f. 1799 Strakonitz, d. 52
Prag. Utg. Volkslieder aller slaw.
Stämme m. m.
Celāno (tsche-), it. st., 9,725 inv.;
i närh. den torrlagda sjön C. (Lacus Fucinus).
celeb|er, lat., ryktbar,
namnkunnig, -rera, fira, -ritet,
högtidlighet, berömd person.
Celébes, d. östligaste af de 4 stora
Sunda-öarna, 179,416 kv.km.,
omkr. 1,436,000 inv. 4 halföar.
Vikar: Tomini, Tolo, Boni. Största
del. af C. bildar holl. guv. C. med
hst. Makassar.
Celébes-sjön, del af Ind. haf. mel.
Celébes, Borneo o. Suluöarna.
celestīn, min., svafvelsyr. strontian,
fr. Sicilien, Ungarn.
celestīner, munkorden, stift. 1254
af Peter de Murrhone (sed. påf.
Celest. V). Sträng afsöndr. Dräkt:
hvit rock m. svart hätta o. svart
skapular. Nästan utdöd.
Celestīnus, 5 påf. und. 5:e, 12:e,
13:e årh., utan betydelse.
Celesyrien (Coelesyrien), g.
geogr., lågland mel. Libanon o.
Antilibanon. St. Heliopolis (Baalbek).
celibāt, lat., ogift stånd (om män),
fr. Greg. VII tvång för rom. kat.
präster, i den gr. kyrk. endast
för biskopar.
cell, lat., litet, afskildt rum (i
kloster l. fängelse). — Bot. o. zo:,
grundorganet för växter o. djur,
hvaraf alla kroppens väfnader
bildas; en mikroskop, liten kropp,
s. i sin typiska form består af
en gmskinl. kornig massa,
protoplasma, o. en däri liggande
kärna. Hos växterna omslutes
dessutom protoplasmat af en
cellvägg af cellulosa.
cella, lat., gemak, afskildt rum i
de gr. o. rom. templen.
cellbildning, bot, cellernas
förökning, tillgår vanl. på det sätt, att
en l. flere celler bildas i en
annan, s. därvid sönderspränges;
anat., inom djurkroppen sker
cellbildningen i allmänh. sålunda,
att kärnan delar sig i tvänne,
protoplasmat samlar sig kring de
nya kärnorna o. slutligen de nya
cellerna blifva själfständiga.
Celle, st. i Hannov. vid Aller,
19,883 inv.
Cellīni (tschell-), Benvenuto,
guldsmed o. bildh., f. 1500 Florens,
d. där 71. Själfbiografi.
cellulār-patologī, af Virchow
uppställd teori, enl. hkn kroppens
sjukdomar uppstå i dess celler.
celluloīd, ämne, s. beredes af
målet bomullskrut o. kamfer, blir
vid upphettn. plastisk, eljes
mycket hård. Nyttjas till kammar,
biljardbollar, pianotangenter m. m.
Ss. lättantändl. (140°) farlig.
cellulōsa, lat., cellämne, den tunna
membran, s. omsluter växtcellerna,
består af kol, väte o. syre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
