Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cedilj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chalet (schalä), fr, schweiz.
bondkoja; villa i schweizerstil.
Chalid, kallad Saifallah, arab. fälth.,
eröfr. 634 Syr. o. Pers., d. 642 Emesa.
Challemel-Lacour (schallmäll’
lakûr), Paul Armand, fr. statsm. o.
lit., f. 1827, d. 96 Paris, 93 pres.
i senaten; skr. La philosophie
individualiste (64).
Chalmers (tschal-), 1) Thom., skot.
teol., f. 1780, d. 47, en af
grundläggarne af den skot. frikyrkan.
Skr.: Discourses on the Christian
revelation, Evidences on
Christianity m. m. — 2) Will., f. 1748
i Gbg af eng. föräldrar, stift.
Chalmerska slöjdskolan, d. 11.
Châlons-sur-Marne (schalång’ syr
marn), fr. st. vid Marne, 26,737 inv.
Châlon-sur-Saône (schalång’ syr
sån), fr. st. vid Saône, 29,058 inv.
Chamærops L., Palmæ C. humilis
L., dvärgpalmen, den enda
europ. palm, vid Medelh.
Chamberlain (tschämbrlin), Jos.,
eng. statsm., f. 1835 Birmingham,
handelsm. 80/85, 86 presid. i
byrån för kommunalförvaltn., 95
kolonialmin., förkämpe för den
imperialist. politiken, trädde
tillbaka 03. Liberal.
Chambers (tschämbörs), Rob., eng.
förf., f. 1802 Peebles, d. 71 St.
Andrews. Skr. öfver Skottlands
lit. o. hist. Grundl. med s. bror
William en förlagsbokhandel i
Edinburgh för folkbildn:s höjande.
Utgaf C:s encyclopædia m. m.
Chambéry (schangberī), hst. i fr.
Savoyen vid Mont Cenis-banan,
22,100 inv. Ärkebisk.
Chambord (schangbår), fr. by vid
Blois. 401 inv. Slott. Park. Sl. 1870.
Chambord (~), Henri Charl.
Dieudonné af Bourbon, hert. af
Bordeaux, grefve af, fr. pretendent,
son af d. 1820 mord. hert. af
Berry, f. 1820 Par., fr. 30 mest
utrikes, is. Frohsdorf vid Wien,
d. där 83. Förm. med Teresia af
Modena, barnlös. Af legitimisterna
erkänd s. fr. tronarfvinge.
chambre (schang’br), fr. kammare,
rum; c. ardente (-ardangt),
kättaredomstol i Frankr. 1535 o. domst.
för förgiftn.-fall 1679; c. introuvable
(-ängtrûva’bl), den ultrarojalistiska fr.
deput. kammaren 1815/16.
chambrière (schangbriä’r), fr. eg.
kammarpiga; stallmästarpiska.
Chamiss’o (scha-), Adalb. v., ty.
skald o. naturf., f. 1781
Champagne, d. 38 Berlin. Skr.: Peter
Schlemihl m. m.
chamois (schamåa’), fr. stengetskinn;
ljusgul färg.
Chamonix (schamånī), alpdal i
Savoyen, gmfluten af Arve.
champ (schang) fr., fält.
Champagne (schangpanj’), ford. fr.
provins. 30,667 kv.km. 3 del.: Öfre,
Nedre o. Brie Champenoise. Nu
depart. Ardennes, Marne,
Haute-Marne o. Aube. Vinodl. Hst.
var Troyes.
champagne (~), vin från den ford.
fr. prov. C. Musserande gm
jäsning på buteljer.
champêtre (schangpätr) fr., landtlig, landt-.
Champaigne (schangpanj’), Phil. de,
fr. porträttmål., f. 1602 Brüssel, d. 74 Paris.
Champfleury (schangflörī), egentl.
Jules Fleury, förf., f. 1821 Laon,
fr. 72 dir. vid keram. mus. i
Sèvres, d. 89. Realist. Skr.: Hist.de
la caricature, romaner m. m.
champinjonen, äkta, Agaricus
campestris L., Hymenomycetes, den
bästa bland våra matsvampar.
Foten tät med enkel, ofta trasig
ring, bottnen brunaktig, ofta
småfjällig, fröskifvorna i början hvita,
snart köttfärgade, äldre bruna.
Köttet hvitt, saftigt, rodnar, då
svampen brytes. Allmänna
champinjonen, A. arvensis, har
ihålig, af lösare väfnad fylld fot
med dubbel ring; hatten hvit,
silkesluden, köttet alltid hvitt,
fröskifvorna hvita, sedermera
rödbruna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
