Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Danssjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De Geer (-jär), fr. Belgien
härstammande adl. ätt, 1) Louis, den
sv. industriens fader, f. 1487 Liége,
kom 27 t. Sverige, anlade
järnbruk (eft. vallonsk metod) vid
Finspång, Dannemora m. fl. st.,
utrustade två flottor und. dan.
kriget, d. 52 Amsterdam. — Hans
sonson 2) Karl (Charles), frih.,
entomolog, f. 1720, d. 78. Skr.:
Mémoires pour servir à l’histoire
des insectes (52/78), 7 bd. —
Dennes son 3) Karl, frih., statsm.,
f. 1747, d. 1805. Jämte A. v.
Fersen den adl. oppositionens ledare
mot Gustaf III. — 4) Louis Gerh.,
frih., statsm., f. 1818, 53/70
justit.-min., 76/80 stats-min., utarb. 65
års represent.-förslag, d. 96
Hanaskog. Skr.: Hjärtklappningen på
Dalvik (41), Minnen (92, 2 bd) m. m.
degener|ation, lat., urartande,
försämring; läk., sjukl. försämring
af kroppens väfnader. -era,
vansläktas, urarta.
Degerfors, bruk i Örebro l.
Deggendorff, bai. st. v. Donau,
6,811 inv. Judemord 1337.
Intagen af svenskarne 1633.
Dēgo, it. st. vid Bormida, 2,288
inv. Sl. 14—16/4 1796.
dégoût (-gū), fr., afsmak, vedervilja.
degrad|ēra, lat., nedflytta från
högre till lägre befattning, -ering,
nedflyttning etc, se föreg. art.
De Gubernātis, Ang., it. skald o.
förf., prof. i språkvetensk. i
Florens, f. 1840 Turin. Biogr.-lit.,
dram., språkvetensk. arbeten.
de gus’tibus non est disputan’dum,
om (tycke o.) smak bör man ej tvista.
Dehli, se Delhi.
dehors (döår), fr., det yttre;
utanverk (på en fästning).
Deia’neira, Herakles’ gemål,
dödade denne gm den förgiftade
Nessosskjortan.
Dēī grātia (-tsia), lat., »af Guds
nåd», tillägg till biskopstiteln fr.
431; sed. karolingernas tid äfven
nyttjadt af furstar.
Deime, utloppsarm af Pregel, 38 km. l.
Deinar’kos, attisk talare, f. 361 f.
K., mördad 290.
Deio’kes, Mediens förste kon., 709/657 f. K.
de|ism’, lat., läran om en Gud, s.
dock ej utöfvar ngt inflytande på
världen, -ist, namn på män under
17:e o. 18:e årh., s. ville upphöja
d. naturl. relig. till norm f. alla
posit. relig., mest engelsmän:
Toland, Tindal, Shaftesbury m. fl.
dej, dey, titel på öfverhufvudet i
den alger. röfvarestaten 1600/1830.
Déjazet (-schasē), Pauline Virg.,
fr. skådesp., f. 1797, d. 75,
uppträdde tidigt i gossroller, utmärkt
s. subrett.
déjeûner (-schönē), fr., frukost;
d. à la fourchette (-furschätt’)
gaffelfrukost; d. dinatoire (-tåār),
frukostmiddag. Dejeunera
(-schönēra), frukostera.
de jūre, lat., enligt lag.
deka, gr., tio.
dekabrister (af ry. dekaber,
december), deltagare i smnsvärjn. i
Petersburg dec. 1825, v. Nikolaus
I:s tronbestign., undertryckt af denne.
dekād, gr., tiotal; und. fr. revolut,
vecka med 10 dagar.
dekadans’, fr., aftagande, förfall.
dekalkomanī, fr., tekn., öfverföring
af tryckta mönster fr. papper till glasytor.
dekalōgen, gr., 10 Guds bud.
dekān, se dekanus.
Dekān, se Dekhan.
dekantēra, med.-lat., hälla sakta
af, rena (en vätska).
dekānus, dekan, hos rom.:
tältuppsyningsman; vid universitet:
fakultetsföreståndare; i ngra
länder domprost.
dekapit|ation, lat., halshuggning.
-era, halshugga, -ering, gm
valmanöver uteslutande af ett partis
främste kandidat.
dekastylon, gr., byggn. med 10
kolonner på framsidan.
dekatēra, fr., gm ånga l. hett vatten
borttaga glans fr. tyg o. krympa det.
Dekhan l. Dekan, ostindiska halfön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
