Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Deklamation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Delsbostintan, se Blumenthal, Ida.
del’ta, den mel. Nilens
utloppsarmar liggande del. af Egypten, s.
liknar ett gr. delta (Δ): sedan i
allmänhet namn på låga
landsträckor vid flodmynningar.
déluge (-lysch), fr. öfversvämn.,
syndaflod. Après nous le d.
(aprä nû lö’-), »efter oss syndafloden»,
hvad s. händer efter oss, rör oss ej.
delus|ion, lat., gäckeri, -orisk, gäckande.
Demādes, athen. talare,
Demostenes’ motståndare, afrättad 318 f. K.
demagōg, gr., ursprungl. folkledare,
nu folkuppviglare. Demagogische
Umtriebe, ty., dem. stämplingar.
demark’, gr., folkbehärskare; i
Athen föreståndare för en demos
(kommun).
demarkationslinje, lat., gränslinje
mel. härar vid vapenstillestånd.
demaskēra, fr., af taga masken;
afslöja.
Demāvend, högsta topp på
Elbrus-bergen, 5,670 m. h. Vid dess fot
st. D. 3,000 inv.
Dembin’ski, Heinr., pol. gen., f.
1791, stred und. Napoleon I, 30
öfverbefälh. för pol. o. 49 för
ungar. armén, flydde t. Turkiet,
d. 64 Paris.
démêlé (-mälē), fr., tvist, handgemäng.
dementī, fr., vederläggning.
Demerara (-ara), Demerary (-räri),
grefsk. i brit. Guyana, kusten
mel. Berbice o. Essequibo, 173,898
inv. Namnet af fl. D., 300 km.
Utf. i Atlant. Hst. Georgetown.
Demēter, gr. myt, lat. Cēres,</sp>
årsväxtens gudinna.
Demētrios, 1) Falereus (-evs’), gr.
talare o. filos., förvaltade Athen
319/307 f. K., d. 283 Egypten. —
2) D. Poliorkētes,
»stadseröfraren», kon. af Makedonien, son
till Antigonos, härskade från 307
f. K. i Athen, eröfr. 294 Mak.,
287 fördrifven, d. 283 Apameia i
Syrien. — 3) D. Sotēr, kon. af
Syrien 161/151 f. K., son af Seleukos
IV. Hans son 4) D. Nikātor,
146/126 kon. af Syrien.
Demētrius, se Dimitri.
Demīdov, Anatolij, ry. furste,
diplom., lärd, f. 1812, ägde en rik
konstsaml., d. 70 Paris.
demimonde (dömimångd’, fr.
»halfvärld», namn på tvetydiga, men
till det yttre elegant uppträd. fruntimmer.
deminutio cāpitis, lat.,
upphäfvande af en persons rättsställning.
Demir-kapu, turk., »järnporten»,
pass mel. Kasp. haf. o. Lesgiska berget.
demission, fr., nedslagenhet, ödmjukhet.
demiterm, fr., dyna, s. und.
direktoriets tid nyttjades af kvinnorna
för att låtsa hafvandeskap.
demiurg’, gr., »verkmästare»; hos
gnostikerna: världens skapare;
hos nyplatonikerna: världssjälen.
Demm’in, pom. st. vid Peene,
12,079 inv.
demobilisēra, fr., kr., försätta på fredsfot.
demografī, gr., folkbeskrifn., is.
statistisk.
demoiselle (dömåasäll’), fr., ogift,
ofrälse fruntimmer.
demokratī, gr., folkvälde, d. v. s.
statsskick, enl. hkt medborgarne
själfva utöfva styrelsen; antingen
absolut, när statens angelägenh.
af göras af folkförsamlingen, ss. i
forn. Athen, eller representativ, när
folkvalda representanter utöfva
makten. — Demokrāt,
anhängare af folkvälde.
Demo’kritos, gr. filos., f. omkr. 460
f. K. Abdera, d. omkr. 360, grund.
atomlär., ansåg jämnmod o. lugn
vara lifvets lycka, kroppsl. njutn.
i allmänh. afskyvärda.
demolēra, fr., förstöra, slopa (en
fästning).
dēmon, demōn, gr., ande, genius,
djäfvul. -isk, djäfvulsk. -ologi,
läran om d.
Demonēsi, Prinsöarna, turkisk
ögrupp i Marmarasjön.
demonstr|ant’, lat., person, s.
demonstrerar. -ation, förklaring; låtsad
trupprörelse för att afleda
fiendens uppmärksamhet.; offentlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
