Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Descendens-teorien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3) Phil. Edu., f. 1801, d. 77.
Skr.: Geschichte der deutsch.
Schauspielkunst m. m.; 4) Gust.
Emil, f. 1803, d. 72. Älskare o.
hjälteroller.
Dewsbury (djû’sberri), st. i eng.
grefsk. Yorkshire v. Calder, 28,050 inv.
Dexipp’os, gr. hist. förf., omkr. 270
e. K., i Athen. Skr. en världshistoria m. m.
dextrīn, gummilikt ämne, s.
erhålles gm upphettn. af stärkelse.
Använd, v. tygtryck. Vidt
utbredt i växt- o. djurriket.
dextrōs, se drufsocker.
dey, se dej.
Dhaka, se Dakka.
Dhavalagīri l. Davalagiri, topp
på Himalaja mel. Nepal o. Tibet. 8,176 m.
dia’, gr., genom.
diabās, gr., petrog., kristallinisk
bergart, bestående af labrador o.
augit, bildar gångar i d. äldre
eruptivformation., Kinnekulle,
Billingen m. fl. st.
diabēt|es, gr., sockersjuka (se d.
o.). -iker, en som lider af sockersjuka.
Diablerets, (-blörä), branta berg
mel.Waadt o. Bern.
diable (-ab’l), fr., djäfvul.
diablerī, fr., djäfvulskap.
diabōlisk, gr., djäfvulsk.
dia’bolus, gr.-lat., djäfvul.
diadēm, gr., kgl. pannbindel,
senare ersatt af krona; ett slags
hårprydnad.
diadok’er, gr., eg. efterträdare,
Alexander d. st:s fältherrar, s. eft.
hans död delade riket.
diæresis, gr., en diftongs upplösn.
i två själfljud, ex. aēr.
diafān, gr., genomskinlig.
diafonī, gr., missljud.
diafrag’ma, gr., mellangärdet; i
kikare anbragt ring för afhållande
af kantstrålar.
diagnōs, gr., undersökn. af en
sjukdoms natur. -tisera, angifva en
sjukdoms beskaffenhet. -tik, läran
om sättet att skilja sjukdomar från haa.
diagonāl, gr., rät linje, s. förenar
två icke angränsande hörn i en
rätlin. fig. l. en polyeder. — Äfven
ett slags ylletyg.
diagram’, gr., teckning; geom. fig.
för att bevisa en sats.
diakōn, gr., egentl. »tjänare»,
djäkne; i rom.-kat. kyrkan biskops
biträde, i den evang. hjälppräst.
-issa, tjänarinna,
barmhärtighetssyster för sjukas o. barns vård.
Diakonissanstalt vid Ersta i
Sthlm sed. 1864.
diakrīs, gr., tecken, s. anger en
bokstafs l. ett ords rätta uttal.
dialekt’, gr., munart.
dialekt|ik, gr., eg. konsten att föra
samtal; hos Aristoteles namn på
en del af logiken; senare sofistisk
disput.-konst. -iker, person öfvad
i slutledn.-konst.
diallāg, gr., grönt mineral, ingår i
bergarten gabbro.
dialōg, gr., samtal mel. två
personer. -isera, sätta i samtalsform.
dialys, gr., särskiljn. af
kristalliserbara fr. icke-kristalliserb. kroppar
gm en fuktig membran. Jfr diffusion.
diamagnetiska kroppar, sådana, s.
bortstötas af magneten, ex. vismut, koppar.
diamant’, rent kristalliseradt kol.
Klyfbar, spröd, repar alla kroppar,
eg. v. 3,5/3,6, färglös l. färgad,
starkt glänsande o. ljusbrytande,
förbrinner till kolsyra. Ostindien,
Borneo, Sumatra, S.-Afrika, Ural,
Brasilien. Använd, till smycken,
glasskärn., borrn. af hårda
bergarter o., pulveriserad, till slipn.
Efter olika slipn. kallad briljant,
rosensten l. tafelsten.
Diamantīna (Tejuco), brasil. stad
42,414 inv. Diamantdistrikt.
diamantstil, minsta boktrycksstil.
diamēt|er, gr., mat.,
gm-skärningslinje, rät linje, s. går gm en
cirkels medelpunkt o. slutar i
periferien. -ral, som har afs. på d.;
d:t motsatt, så motsatt som möjligt.
Diāna, rom. myt., se Artemis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
