Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Digitigrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
06. Den andre falske D.
uppträdde 07 underst. af Polen, mörd.
10. Den tredje falske D.
afrättades 13 i Moskva.
dimittēra, lat., bortskicka, aftacka.
dimma, hopn. nära jordytan af små
vattenblåsor, s. uppstått gm
förtätn. af i luften befintl. vattenånga.
I högre luftlager bildar d. moln.
dimorfism’, gr., tveformighet;
egenskap hos vissa kroppar att kunna
kristallisera på 2 sätt.
Dinan (-nang’) fr. st. v. Rance.
10,534 inv. Mineralkällor.
Dinant (~), befäst belg. st. vid
Maas. 7,674 inv.
dinār, serb. mynt = 1 franc.
dîner (nē), fr., middag. —
Dinera, spisa middag.
dinēro, silfvermynt i Peru = 10
cent (37 öre).
Ding an sich, ty., »ting i sig», —
ett af den ty. filosofen Kant
användt uttryck.
Dingelstedt, Fr. v., ty. förf., f. 1814,
d. 81. Skr.: Lieder eines
kosmopolit. Nachtwächters (40),
romaner, dramer m. m.
dingo, varragal, Canis dingo, zo.,
förvildad hundart i Australien.
dining-room (dajningrûm), eng.,
matsal.
dinner, eng., middag.
Dinothērium, paleont, stort utdödt
snabeldjur und. miocenperioden.
Dio, it., Gud.
Di’o Cassius, eg. Cass. Dio, gr. hist.
förf., f. omkr. 155 Nikaia, 222
konsul, d. efter 230. Skr. Roms
historia.
Diocletiānus, Caj. Aurel. Valer.,
rom. kejs., f. 239 Dioclea i
Dalmatien, 84 utropad af hären till
kejs., delade riket med sina fälth.,
förbehållande sig Orienten,
kufvade Egypten 96, 03 förföljelse
mot de kristna, abdikerade 05,
d. 13 Salona.
Diodōros, gr. hist. förf. från Sicilien,
und. Cæsars o. Augustus’ tid. Skr.
ett histor. bibliotek.
Diofan’tos, gr. mat. i 4:de årh. e.
K., gäller s. uppf. af den s. k.
Diofantiska analysen, s.
behandlar obestämda uppgifter.
Dio’genes från Sinope, gr. filos. af
den cyn. skolan, f. 414 f. K., lefde
i en tunna, för att visa lifvets få behof.
Diomēdes, hjälte i den trojan.-grek.
myten, kon. af Argos, utvandrade
enligt sagan till Apulien.
Dīon, syrakusan, Platons vän,
fördrefs af Dionysios d. y. 366 f. K.,
störtade denne 57, mördad 53.
Dionæa, L., Droceraceæ. D.
muscipula L., flugfällan, i Carolinas
sumptrakter, har förmågan att
med sina blad omsluta o. fånga
insekter, ur hvilkas kropp hon
suger näring.
Diōne, gr. myt., Afrodites mor.
dionysier, forngrek. fester till
Dionysos’ ära.
Dionysios, tyranner i Syrakusa, 1)
D. d. ä., f. 431 f. K., reg. 406, d.
367. — 2) D. d. y., hans son, reg.
366, fördrefs af Dion 57, 346/43
åter i Syrakusa, flydde därpå t.
Korint, d. där.
Dionysios, 1) D. från
Halikarnassos, gr. hist. förf., omkr. 30
f. K. i Rom. Skr. en arkeologi.
— 2) D. Areopagīta, af Paulus
omvänd athenare, led
martyrdöden. Honom tillskrifvas en del
teol. skr. — 3) D. Exiguus (den
lille), abbot i Rom, d. 556. Hans
dekretal, saml. af apostoliska
canones, konciliebeslut o.
biskopsbref, af stort anseende.
Dionysos l. Bakkos, gr. myt., lat.
Bacchus, son till Zeus o.
Semele, växtlifvets, is. drufvans gud.
Attribut: pannbindel, tyrsosstaf.
Till hans ära höllos und.
forntiden utsväfv. fester, s. k.
bacchanalier.
diop’ter, gr., opt., inrättning på
mätningsinstrum., hvarigm ögat sättes
i stånd att bibehålla en bestämd riktning.
dioptrīk, gr., läran om ljusets brytning.
diorāma, gr., framställn. af en på
båda sidor af ett gmskinl. ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
