Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dunkerque ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inv. Stenkol. Hst. D. vid Wear,
14,641 inv. Univ. Bisk.
Düring, 1) Johan Kristoff. v.,
gref., krigare, f. 1695 i Tyskland.
12 i sv. tjänst, deltog i krig. mot
Norge o. Ryssland, 51 fältmarsk.,
tillh. mösspart., d. 59. — Hans
bror 2) Otto Fredr. v., följde
Karl XII fr. Turkiet t. Stralsund,
stupade där 15.
durk, holl., sjö., förvaringsrum på skepp
Duroc (dyråck’), Mich., hert. af
Friaul, fr. marsk., f. 1772, deltog
i exped. mot Egypten 98, stupade
13 v. Reichenbach.
Durover’num, g. geogr., se
Canterbury.
durra, bot, ett råg motsvarande
sädesslag i Afrika.
Duse, Eleonora, it. skådesp., f. 1859
Vigevano, g. m. skådesp. Tebaldo
Checchi, framstående i sededramat.
Dussek, Joh. Ladisl., ty. pianist,
f. 1761 Böhmen, d. 12 St.
Germain en Laye. Komp. konserter,
sonater m. m.
Düsseldorf, st. i Rhenprov. vid
Düssel o. Rhen, 253,000 inv.
Betydlig handel o. industri.
Målarskola, där många svenskar
utbildat sig.
dussin, fr., 12 stycken.
dusör (fr. douceur), »sötma», gåfva
af erkänsla.
Duveyrier (dyveriē), Henri, fr.
Afrikaresande, f. 1840, d. 92 gm
själfmord.
dux, lat., ledare, hertig; tonk.,
temat i en fuga.
Dvina, ry. fl., två käll-fl. Jug o.
Sukona, utf. i Hvita haf. nedanf.
Arkangel. 27,168 km. l. Omr.:
369,500 kv.km.
dvärg, liten, vanl. missbildad mska.
I nord. myt. vänliga små
jordandar, som visa sig nattetid:
utmärkta metallarbetare.
dyadīk, gr., af Leibniz uppf.
talsyst. med 2 till grundtal. I ett
dyadiskt tal ingå blott siffrorna
0 och 1.
dyas, se permiska formationen.
Dybböl, ty. Düppel, by i Slesvig
midt emot Sönderborg på Als.
De dan. förskansningarna där stormades
af tysk. 5/6 1848 o. 18/4 1864.
Dybeck, Rich., fornforsk., f. 1811,
d. 77. Utg. tidskr. Runa (42/50
o. 65/76), Svenska minnesmärken
(51) m. m.
Dyck l. Dijck (dejk), Anton van,
målare, Rubens’ störste lärj., f.
1599 Antwerpen, d. 41 London.
Mest framstående s. porträttmål.
Äfven hist.-mål.
dyfvelsträck, ty. Teufelsdreck,
Asa foetida, den i luften
hårdnande mjölksaften af Scorodosma
foetidum Bunge. Vidrig lukt.
Mot kramp och andra nervlidanden.
Dyggve, kon. af Yngl.-ätten, Domars son.
dykdalb’, i sjöbottn. nedtryckt grof
pelare till fäste för trossar;
namnet efter uppf. hert. af Alba
(duc d’Albe).
dykeriapparat, app. för längre
vistelse under vattenytan:
dykarklockan, l. ock dräkt, försedd
med hjälm, s. står i förbindelse
med luftreservoar o. luftpump.
dykänder, Fuligulinæ, af
andfåglarnas ordn. Baktån med större
hudflik. Vingspegel saknas ofta.
Skickliga dykare. Lefva i hafvet,
men många häcka i sött vatten.
Dyle (dej’le), belg. fl., 86 km. l.,
förenar sig vid Rumpst med Nette
till Rupel.
Dylta, bruk i Örebro l. Tillverkn.
af rödfärg o. järnvitriol.
dymmelveckan, veckan före påsk.
dyn, gr., fys., en kraftenhet.
dynamik, gr., läran om kroppars rörelse.
dynamīt, ett af svensken Alfr.
Nobel uppf., kraftigt verk.
sprängämne, bestående af kiselgur (skal
af diatomacéer) o. nitroglycerin.
Grofkornigt, fettartadt pulver.
dynamo-elektrisk maskin,
dynamo-maskin l. dynamo, en
apparat, s. förmedelst
elektro-magnet. induktion, förvandlar mek.
energi, i form af roterande rörelse,
till elektrisk o. tvärtom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
