Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eklärera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
salpetersyrligh. på feta oljor.
Användes i farmacien o. vid
tvålberedning.
elaïn, gr. l. olein, beståndsdel i feta
oljor, färg-, lukt- o. smaklös olja,
stelnar vid —6°, lösl. i alkohol o. eter.
élan (-ang’)» fr., anlopp, hänförelse.
elasticitēt, gr., se spänstighet.
elas’tios, eng., mycket tänjbart
kypradt o. valkadt kläde, gummiväfnader.
elas’tisk, gr., spänstig.
Elateia, lat., Elatēa, g. geogr., st.
i gr. landsk. Fokis med berömdt
Asklepiostempel. Ruiner vid Lefta.
Elba, it. ö i Medelh. 232 kv.km.,
25,556 inv. Järn, marmor.
Napol. I 4/5 1814-26/2 15 suverän
furste på ön. Hst. Porto Ferrajo.
Elbe, n. Tysklds största fl., uppr.
på Riesengebirge, blir segelbar vid
Melnik, utf. vid Kuxhafen i
N.-sjön. 1,165 km. l. Omr.: 144,036
kv.km. Bifl. t. h.: Iser, Elster,
Havel, Alster, t. v.: Moldan, Eger,
Mulde, Saale, Oste.
Elberfeld, st. i Rhenprov. vid
Wupper, smnhänger med Barmen.
158,966 inv. Fabr., handel, industr.
Elberfeld-systemet, eft. staden E.
uppkalladt fattigvårdssyst., som
består i individualisering o.
vidsträckt anlitande af s. k. »vårdare».
Elbeuf (-böff), Elbocuf, fr. st. vid
Seine, 19,050 inv. Tuschfabr.
Elbing, st. i West-Preuss. vid
E.-floden, 52,518 inv. 1629/35 svensk.
Elboeuf (-böff), se Elbeuf.
El’brus, Kaukasiens högsta berg,
5,629 m. h., utslockn. vulkan.
El’burs, berg i Persien v. Kasp.
hafvet, 5,670 m. h.
Elche (eltsche), sp. st. vid Tarafa.
27,308 inv. Palmlund i närh.
Elchingen, bai. by vid Donau, sl.1805.
eld, af samtidig ljus- o.
värmeutveckl. bildad företeelse; ansågs
fordom för ngt materiellt (ett af
de 4 elementen).
El’dena, pom. by nära Greifswald;
landtbruksskola.
Eldorādo, sp., »guldlandet»,
föregifven, mycket guldrik trakt
omkr. (den ej existerande) sjön
Parime i Guyana; i allmh. paradisisk nejd.
Eldslandet (sp. Tierra del Fuego),
ögrupp vid Amerikas sydspets,
73,140 kv.km. Inv. pescheräer,
fåtaliga, lågt stående, 1 ½ m.
långa. Västra delen tillh. Chile,
d. östra Argentina.
eleātiska skolan, gr. filos, skola,
stift, af Xenofanes i Elea,
blomstrade 540/460 f. K. Lärde, att
det varande är ett utan mångfald,
växling o. rörelse, den sinnliga
världen endast sken.
elefant, Elephas L., af
snabeldjurens ordning. Asiatisk e.,
E. indicus L., i Ind. o. på Ceylon,
3,35 m. l., till 4 m. h., med små
öron, lefver i hjordar i skogar,
kan tämjas o. användes s. rid-,
drag- o. lastdjur, lämnar elfenben.
Afrikan, e., E. africanus
Blumenb., kortare men stundom
högre, m. mycket stora öron, svår
att tämja, lämnar det mesta i
handeln förekommande elfenbenet.
Elefanta, liten ö nära Bombay med
berömda klipptempel.
Elefantine, ö i Nilen nedanf. 1:a
katarakten. Tempelruiner.
elefantorden, dan. orden, stiftad
1458, reorg. 1693. 1 kl.
elegans (-gängs’), fr., smakfullhet.
-ant (-angt’), smakfull; sprätt.
elegī, gr., hos de gamle på
distikon affattad lyr.-episk dikt;
senare dikt af vemodigt, men ock
af didakt. o. erotiskt innehåll.
Eleia (-ej’a), se Elis.
eleison, l. eleeson, gr., förbarma
dig. Se kyrie eleeson.
elek’tor, lat, valman, kurfurste.
Elek’tra, gr. myt., eg. »den
strålande», Ifigenias syster, Pylades’ gemål.
elektricitēt (af gr. elektron,
bärnsten). Friktionselektricitet,
det egendoml. tillstånd, hvari alla
kroppar gm yttre inflytande
(gnidning, stöt, tryck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
