Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eklärera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elektro|dynamīk, gr., läran om
elektr. strömmars verkan på haa.
-fōr, gr., instrument, hvars
verkan beror på den elektr.
fördelningen, består af en hartskaka
med isoleradt metallock.
Elektriciteten framkallas gm kakans
piskning m. pälsverk o. d. -lys, kem.,
sönderdeln. af en kropp gm en
elektr. ström, hvarvid
sönderdeln.-produkterna afsätta sig vid båda
polerna. Användes i
galvanoplastiken o. metallokromien.
-magnetism, den elektr. strömmens
inverkan på en magnet o.
omvändt. Ledes en elektr. ström
gm en tråd prlt med en rörl.
magnetnål, så afviker denna olika
eft. strömmens olika riktn. Ett
järnstycke, spiralformigt
omlindadt med flere hvarf isolerad
koppartråd, erh., om en stark elektr.
ström ledes gm tråden, en betydl.
magnet, kraft (elektromagnet), s.
nyttjas till många apparater, särsk.
telegrafapparater och
dynamoelektriska maskiner, -mēter, instr. till
mätn. af elektr. laddn, se vidare
elektroskop. -motōrer, kroppar
s. gm beröring med haa utveckla
elektricitet, t. ex. koppar o. zink;
äfven ben. på maskiner, s. omforma
elektr. energi i mekanisk sådan.
Jfr. galvanism. -skōp, instr., s.
uppvisar små mängder af fri
elektricitet. Består af två smala
guldblad, fästa vid en isolerad
metalltråd, upptill slutande med en
kula. Närmas en kropp kulan,
visa guldbladen gm utslag
tillvaron af elektricitet. E., försedd
med gradering, kallas
elektromēter. -teknīk, konsten att
använda elektriciteten, is. till
belysn. o. drifkraft. -terapī,
behandl. af en sjukdom medelst en
elektr. ström, -typī, fys.,
konsten att på galvan, väg
åstadkomma afbildningar.
element’, lat., ur-, grundämne;
ur-, naturkraft; lifsämne; livad
s. passar ngn; mat., oändl. liten
storhet; astron., storhet för
bestämmande af en planets bana o.
läge; fys., beståndsdel af elektr.
batteri; kem., se grundämne.
elaphanti’asis, gr., sjukl. förtjockn.
af huden och därunder liggande
väfnader, uppträder oftast på
benen, hvarigm dessa få ett oforml.
utseende.
Eleusis (-ev’-), g. geogr., st. i Attika,
nu Lefsina. Tempel åt Demeter o. Persefone.
elēv, fr., lärjunge.
elevation, lat., lyftning; kr.,
höjdriktn.; astron., höjd.
elevātor, lat., inrättn., hvarmed
ngt upplyftes, hiss.
Elf, se Älf.
elfenben, i egentl. mening, erh. af
elefantens betar, men äfven af
tänderna af narhvalen, hvalrossen,
flodhästen, det utdöda
mammutdjuret m. fl. Nyttjas till
klaviatur, biljardbollar och en mängd
mindra lyxartiklar.
Elfenbenskusten, se Guinea.
elfenbensnöt, se Phytelephas.
elfenbenspapper, papper af 6 öf.
haa limmade velinpappersark.
Till miniaturmåln.
elfenbenssvart, pulveriser. o.
glödgadt elfenbensaffall, till färg.
Elfving, And., väckelsepredikant,
f. 1745, d. 72. Skr.: Kristl. huspostilla.
El . . ., se Äl . . .
El’gin, 1) Thom. Bruce, earl af
E. o. Kincardine, brit. diplomat,
f. 1766, d. 41 ss. kurator för Brit.
muséet. Hans i Grekland 1800
förvärfvade konstsaml. inköptes
af staten o. införlifvades med Brit.
mus. 16 under namn af
Elgingalleriet. — Hans son 2) James
Bruce, earl af E., brit. statsm.,
f. 1811, 46/54 gen.-guv. i Canada,
60 anför, för expedit, mot Kina,
62 vicekon. af Indien, d. 63.
Elgin, st. i Illinois (N. Amer.), 60,000
inv. Berömd urfabrikation.
Elgström, Per, skald, f. 1781, d.
10, fosforist. Hans Samlade
vitterhetsarb. utg. 60.
Eli, öfverstepräst o. domare i Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
