Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Ellora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hastigt uppkastad förskansning,
is. för artilleri.
employera (angplåaajera), fr.,
använda, anställa.
empōrer, gr., galleri, läktare, is.
öfver sidoskeppen i en kyrka.
empyréen, gr., eldhimlen, de
saligas boning.
Emrich, se Emmerich.
Ems, fl. i n. v. Tyskland, uppr. i
Westfalen, utf. i Dollart, 330 km. l.
Ems (Bad-Ems), st. i
Hessen-Nassau vid Lahn, 6,492 inv.
Natronkällor. Besökt badort.
emu, Dromæus Vieill., af
struts-fåglarnas ordn. Nyholländska
kasuaren, D. Novæ Hollandiæ
Gray, 2 m. hög, ö. Australien,
fläckiga E., D. irroratus Bartl.,
v. Australien.
emulsion, lat., mjölkig l. oljig vätska
till läkemedel.
Emund gamle, sv. kon. från omkr.
1050, son af Olof Skötkonung.
Med E. utslocknade den urgamla
kungaätten i Sverige omkr. 1060.
emöt, fr. émeute, upplopp.
en (ang), fr., i, till, med; framf. b.
p. m. antar det formen em-.
en, Juni’perus L., Coniferæ. Vanlig
e., J. communis L , buske i
Europa o. n. Asien, lämnar virke
till skedar, kannor o. d. samt
enbär till eteriska oljor, genever,
enbärsdricka.
Enare-träsk, insjö i norra delen
af ry. Lappmarken, 1,421 k km., örik.
en attendant (ang attangdang’), fr.,
i afvaktan; en avant (-avang’),
framåt.
Enberg, Lars Magn., skolman, filos.,
f. 1787, lektor vid Sthms gymnas.,
tit. professor, d. 65. Förf. Svenska
akad:s språklära m. m.
en bloc (ang black), fr., i klump.
Enbom, Per Ulrik, vitter förf., f.
1759, d. 10, känd för sitt deltagande i
striden mel. Leopold och Thorild.
en camarade (angkamarad’) fr., helt förtroligt.
enceinte (angsängt’) fr., inhägnad,
fästnings hufvudvall.
enchantera (angschang’-), fr.,
förtrolla, hänrycka.
en chef (ang schäff) fr., som ledare.
Encīna, Juan del, det sp. dramats
skapare, f. 1469 Salamanca, d. där
34. Skr.: Cancionero.
Encke, 1) Joh. Franz, ty.
astronom, f. 1791 Hamburg, d. 65
Berlin ss. dir. vid observat.
Bestämde banan af den efter honom
kallade E:s komet. Utg. Astron.
Jahrbücher m. m. — 2)
Erdmann, ty. bildh., f. 1843, d. 96;
porträttbyster.
encore (angkår), fr., ännu en gång.
en corps (ang kår), fr., samfälldt.
encouragera (angkuraschēra), fr.,
ingifva mod.
<b>encyk’lika, lat., påflig rundskrifvelse.
encyklopedī, gr., inbegreppet af
alla konster o. vetenskaper,
ordnade systematiskt l. lexikaliskt
(real-e.). Typen för alla real-e. är
Diderots o. d’Alemberts
Encyclopédie (1154/72, 28 bd), hvari
medarbetarne kallades encyklopedister.
endemī, gr., sjukdom, s. är inhemsk
hos ett folk, betingad af lokala
förhållanden. Jfr epidemi.
en detail, (ang detaj’) fr., utförligt;
hand., i minut.
En’dor, st. söder om berget Tabor;
häxan i E., som Saul rådfrågade,
höll till där.
endosmōs o. exosmōs,
diffusions-företeelser, s. visa sig, när 2 olika
vätskor äro skilda gm en porös mellanvägg.
endos|semang (ang-), fr., anteckning
på en växels baksida, hvarigm den
transporteras på en annan, -sent’,
den, s. vid en sådan påteckn.
endosserar växeln åt en annan.
-sāt, den, på hkn växeln
transporteras.
Endy’mion, gr. myt., skön herde.
Selenes älskling.
en effet (angeffä), fr., i själfva verket.
energ|i, gr., dådkraft, -isk, kraftfull,
Eneroth, Per Em. Olof, förf., f.
1825, d. 81, inlade förtjänst om
trädgårdsskötseln.
enervēra, lat., försvaga.
en face (ang fās), fr., framifrån sedd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
