Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Façon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grufva, en under 15/1600-talet
särdeles gifvande koppargrufva.
Fāma, rom. myt., ryktets gudinna.
Famagus’ta, se Cypern.
familj, lat., släkt, ätt; hnshåll;
härkomst. En famille (ang famij’),
fr., tills. m. sina anhöriga;
förtroligt. -aritēt, förtrolighet,
intim bekantskap. -är, förtrolig,
förtrogen; hvardagl.
Familj-journalen, se Svenska
Familj-journalen.
famn, 1) ford. längdm. = 6 fot =
1,78 m., 2) vedmått i Sthm m. fl.
st., 8 X 6 X 3 f. (= 144 kbf.
= 3,77 kbm.) l. 8 X 6 X 2,5 f.
(= 120 kbf. = 3,14 kbm.).
famōs l. famös, lat., ryktbar,
beryktad.
fa’mulus, lat., biträde, medhjälpare;
vid ty. univ. = student.
fana, kr., fälttecken; hvarje
infant.-bataljon har i alla länder sin f.,
i Frankr. dock endast hvarje
regemente. Jfr standar.
Fanār, en illa ansedd stadsdel i
Konstantinopel; inv., fanarioter,
äro till större delen greker.
fanatism’, lat., rel. svärmeri,
politisk partiyra.
fandan’go, sp. nation.-dans i ¾ l.
6/8 takt, dansas af två personer
und. ackampanj. af gitarr o. kastanjetter.
fanēga, sp. spannmåls- o. saltmått
= 55,5 l., i Lissabon o. Brasilien
= 55,36 l., i Mexico = 90,81 l.,
i Chile = 97 l.
fanegāda, sp. ytmått = 64,395, i
Västindien o. Syd-Amerika =
66,054, i Mexico o.
Central-Amerika = 66,557 ar.
fanér, ty., tunna träskifvor t.
beläggning på möbler o. d.
fanerogāmer, gr., bot, växter med
ty dl. könsdelar o. s. fortplantas medels frön.
fanfār, fr., smattrande hornmusik
vid högtidliga tillfällen l. på jakt.
-onād, skryt, skräfvel.
Fanfull’a, en af Italiens mest
spridda liberala tidningar.
fanjunkare, kr., svenska arméns
högsta underofficersgrad utom vid
artilleriet. Jfr styckjunkare.
Fāno, it. st. vid Metauro, 24,848
inv. Väl bibehållen marmortriumfbåge
till Augustus’ ära.
Fant, 1) Mikael, predikant, f.
1718 Alfta, d. 54 ss. kyrkoh. i
Strängnäs stift. Skr. Anvisn. att
predika (83; bearbetn. från dan.),
Salighetens ordning (99), tal,
skaldestycken m. m. — Dennes son
2) Erik Mikael, häfdatecknare,
f. 1754 Eskilstuna, 81 prof. i hist.
i Uppsala, afsked 16, d. 17. Skr.,
utom en mängd disputationer
(328) o. akad. afhandl., Utkast
till kon. Gustaf Adolfs historia
(84/85), Handl. till upplysn. af
sv. historien (89/02), 1:a delen af
Scriptores rerum suedcarum medii
ævi (18) m. m. — Dennes brorson
3) Joh. Erik, präst, förf., f. 1815,
d. 69 ss. kyrkoh. i Västerås stift.
Skr.: Matrikel öfver präst- o.
klockarelägenheterna inom Uppsala
ärkestift (50), Uppsala ärkestifts
matrikel (s. å.), Vägledning för
präster i äktenskapsmål (4:e uppl.
81) m. m. samt utg. (tills. med
Låstbom, egentl. af A. M. Fant
förf.) Uppsala ärkestifts
herdaminne (42).
fantasī, gr., inbillning,
inbillningskraft l. den verksamh., hvarigm
bilder o. föreställningar
uppkomma i själen. F. yttrar sig dels i
förmågan att af de i minnet
förvarade spåren af tidigare
varseblifningar alstra o. gifva
själfständig form åt nya bilder, dels i
förmågan att utan omedelbar
varseblifning skapa nya bilder o.
föreställningar; den når sin högsta
uppgift i tillämpningen på konsten.
fantasmagorī, gr. framställn. af
skenbilder gm opt. medel.
Fan’tasos, gr. myt, drömgud, son
af Sömnen.
fantast’, en s. förväxlar fantasi o.
verklighet; svärmare, öfverspänd
mska. -isk, svärmisk, narraktig,
underlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
