Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fanti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
favorābel, fr., gynnsam, bevågen;
fördelaktig.
favorisēra, fr., gynna.
favorīt, fr., gunstling, älskling,
älskarinna.
Favre (favr), 1) Jules Cl. Gabr.,
fr. statsm., f. 1809 Lyon, 35
advokat i Paris, 48 demokr. medl.
af nationalförs., 58 invald i
lagstift. kåren, Napol:s motståndare,
emot kriget m. Tyskld, 70 medl.
af republ. reg. o. utr.-min.,
afträdde 71, sed. han undertecknat
fred m. Tyskld, d. 81. Utmärkt
talare. Förf. — 2) Louis,
schweizisk ingenjör, f. 1813 Chêne-Bourg
(nära Genève), S:t Gotthardstunnelns
byggare, d. i densma 79.
favör, fr., gunst, ynnest; ynnestbevis.
Faxaholm l. Faxahus, i forntid,
ett slott i närhet, af nuv. st. Söderhamn,
förstördt af Engelbrekt 1434.
Faxe, 1) Vilh., teol., f. 1767
Kvistofta, 09 prof., 11 bisk. i Lunds
stift, d. där 54. Skr.: Lunds stifts
prästmötes-handl. (95, 99),
Matrikel öfv. Lunds stifts presterskap
(98). Tycho Brahes Stjerneborg o.
Uranienborg på ön Hven (24) m.
m., dessutom disp., predikn., tal
o. s. v. — Hans syssling 2) Arvid
Gust., ämbetsm., jur., f. 1799,
statsr. 44, 56/70 landsh. i Jönköp.,
1., d. 82. Utg. tills. m. J. H.
Backman Sammanfattn. af nu gäll.
allm. stadgar ang. skiftesverket i
riket, Lagkommissionens försl. t.
Sveriges lag af år 1734.
Fay (fä), Theod. Sedgwick,
nord-amer. dipl., skald, f. 1807, 53/60
min.-resid. i Bern. Skr.: Dreams
a. reveries of a quiet man (32),
roman. m. m.
Fayāl, en af Azor. öarna, 178
kv.-km. 6,734 inv. Mycket fruktbar.
Hst. Horta.
Fayûm, oas o. prov. i mellersta
Egypten. 1,277 kv.km., öfv. 371,000
inv. Hufvudort: Medinet el- F.
fazen’da (fass-), port., landtgods.
Fazogl’, Fasokl, nubiskt ländsk, v.
Blå Nilen, ½ mill. inv. Under Egyptens öfverhögh.
f dur, tonart, s. har ♭ för h.
fe, fr., ett, is. i keltiska sagor
förekommande, med älfvorna
besläktadt o. m. öfvernaturl. krafter
begåfvadt, ondt l. godt kvinnligt
väsen; skyddsgudinna, häxa.
fea’ker, se fajaker.
Fearnley (fö’rnli), Tom., nor.
landsk.-mål., f. 1802 Fredrikshald, d.
42 München.
feber, lat., läk., sjukdomstillstånd,
vanl. yttrande sig i hög
kroppsvärme, ökad ämnesomsättning o.
hastig puls samt ofta börjande m.
frossa. Feber är aldrig en
själfständig sjukdom, utan blott ett
sjukdomssymtom. Man skiljer mel.
kontinuerande (med ungefär
lika temperatur und.
sjukdomsförloppet), remitterande
(minskad temperatur om morgnarna,
stegrad mot aftnarna) o.
intermitterande f. (m. feberfria
mellantider, ½ till 2 dagar). Orsaker:
ruttnande ämnens upptagande i
blodet, varförgiftn. (pyemi),
bakterier, antingen gm sår l. på annat,
okändt sätt inkomma i
blodmassan, gm förruttnande ämnen från
sår åstadkommen inflammatorisk
feber (sårfeber) o. s. v. Behandl.:
kroppens afkylande medels kallt
vatten (dock end. efter läkares
föreskrift) o. gm feberstillande
medel (kinin, digitalis, salpeter etc).
febergummiträdet, se Eucalyptus.
februari, lat., årets 2:a månad,
Göjemånad (se d. o.)
-revolutionen, revolutionen i Paris 22-24/2
1848, hvarigenom Ludv. Fil. störtades
o. d. 2:a franska republ. infördes.
Fécamp (-kang;), fr. st. v. floden
F:s utlopp i Kanalen. 15,381 inv. Hamn.
Fecht, Petrus, sekreter. hos kon.
Johan III. F. är förf. dels t. den
1575 antagna »ordinantian» l.
tillägget t. 1572 års kyrkoordn., dels
t. 1576 års liturgi, den s. k. »Röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
