Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fanti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boken». Drunknade sistn. år nära Bornholm.
fecit, (abbr. fec.) lat. (på
konstverk) »har gjort det».
federalis’ter, lat., und. nordamer.
inbördeskriget namn på
anhängarne af unionen; mots.
konfedererade l. förfäktarne af ett
sydstatsförbund o. de särsk.
staternas suveränitet. Und. fr.
revolutionen 1792/93 namn på
girondisterna i mots. t.
»bergpartiet». I Tyskld o. Österr. anhäng.
af de ensk. staternas, is. kronländernas,
själfstyrelse i mots. t. en centralförvaltn.
federation, lat., 1) förbund,
statsförbund; 2) förening f. befordr.
af allm. sedlighet, särsk. f.
bekämp. af prostitutionen; en sdn
f. stiftades i Engld 1875 o. i
Sverige 1878. Federerade, förbundna.
Fēdi, Pio, it. bildh., f. 1815
Viterbo, d. 92 i Florens.
féerī, fr., teaterstycke, i likt
dekorationer o. öfverrask. förvandlingar
utgöra hufvudsaken.
fehmdomstolar (ty. Femgerichte),
under medelt., is. 14:e o. 15:e årh.,
inflytelserika brottmålsdomstolar
i Tyskld, framför allt Westfalen,
för åstadkom. af allm. landsfred.
Bland medl., »vetande» kallade,
valdes domarne o. de, s. skulle
verkställa domstolens beslut.
Ordet fördes af en »frigrefve«. F.
stodo under uppsikt af en
»stolherre», i Westfalen ärkebisk. af
Köln, men kejs. var öfverste
stolherre. Vid rättegångsförhandlingarna,
s. ägde rum på aflägsna
ställen o. und. bar himmel,
tillämpades gammal ty. rätt.
Fehr, Fredr. Aug., teol., förf., f.
1849, past. prim. i Sthm 84, d.
95. Skr.: Barnens bibel (74/75),
Evighetsblommor (81), Dokt. M.
Luther, en minnesbild (83),
predikningar m. m. — Hans bror 2)
Isak Nikol., litteraturhist., förf.,
f. 1850, sed. 85 lektor i Strängnäs.
Skr.: Studier i frihetstidens vitterh.
(83) m. m.
Fehrbellin, st. i Brandenburg, 1,602
inv. Slag 18/6 1675.
Feidias (fej’-), lat. Phidias,
forntidens berömdaste bildh., f. i Athen
omkr. 500 f. K., d. där 432 Zeus’
o. Pallas Athenes bildstoder.
Feilitzen, 1) Karl Fredr. Joh. v.,
förf., f. 1802 Östergötl., d. 75 Sthm.
Grund, artisternas o. litteratörernas
pensionsförening (47). — Hans
bror 2) Aug. Gust. Reinh. v.,
sjöofficer, f. 1815 Östergötl., 76
kontreamiral, 77 ordf. i
Marinförvaltn. o. chef f. dess militärafd.,
d. 98. F. har konstr. flere af
flottans kanoner samt d. 1:a i
Sverige antagna bakladdningsgevär.
— Brodern 3) Otto Teod.
Fab. v., ämbetsm., skriftst., f.
1820 Östergötl., 74 arkivarie i
Riksarkiv., d. 89 Sthm. Skr. en
serie folkskr., noveller (flere öfvers.
på ty., dan. o. finska),
tidningsuppsatser m. m., har äfven utg.
Kyrkoordningar o. förslag därtill
före 1686 (71/81), 2 bd. — Hans
brorson 4) Ol. Otto Urb. v.,
militär, skriftst., f. 1834. Skr. Ibsen
o. äktenskapsfrågan (82; i »Tidens
frågor»), artiklar i tidskr. m. m.
— Dennes broder 5) Karl Henr.
Jobst v., främjare af
mosskulturen, f. 40 i Östergötld, stiftare af
mosskulturföreningen, d. 01 Enköping.
feinschmecker, (fajn-’), ty.,
finsmakare, läckergom.
feinte, (fängt), fäkt., fint.
Feith, Rhijnvis, holl. skald, f. 1753,
d. 24 Leijden. Skr. i den känslosamma stilen.
fekālier, lat. = exkrement (se d. o.).
felb, se fälb.
Feldberg, 1) högsta toppen på
Schwarzwald, 1,494 m. h., 2)
Grosser F., bergtopp på Taunus,
881 m. h.
Feldkirch, st. i Voralberg, 4,016
inv. Slott; slag 22—23/3 1799.
Félegyháza (felädjhasa), ung. st. i
komit. Pest-Pilis-Solt. 33,081 inv.
felicitāra, lat., lyckönska.
Felin’ski, Alois, polsk skald, f. 1771,
d. 20 ss. direkt, f. gymn. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
