Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Felix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fersenska fideikommiss. Steninge
(Uppl.) o. Ljung (Östergötld). —
Hans son 4) F., Axel v., grefve,
krigare, ämbetsm., f. 1719 Sthm,
flere år i fransk krigstjänst, i fin.
krig. 42/43, 57 gen.-löjtn., 63 gen.,
70 fältmarsk., 72/73 riksr., 86 en
af de 1:a ledarn, i Sv. akad., d.
94 Sthm. F. tillhörde
hattpartiet, f. likt han var en talangfull
chef, o. är en af frihetstidens
mest framstående personligheter.
Till Gust. III stod F. i spändt
förhåll.; men i smnsvärjn. mot
kon. o. i dennes mord 92 har F.
ingen del. Skr.: Hist. skrifter
(utg. af R. M. Klinckowström,
1867/72). — Hans son 5) Hans
Axel v., grefve, ämbetsm., f. 1755
Sthm, kom helt ung i fr.
krigstjänst, deltog 80/83 i nordamer.
frihetskr., rådgifvare t. o. delaktig
i d. franska kon.-parets olyckl.
flykt från Paris 91, gen.-major 92,
99 kansl. f. Upps. univ., 01
riksmarskalk, 02 gen.-löjtn., 09 gen.,
skändl. mörd. und. ett
pöbelupplopp i Sthm 10. Skr.: Le comte
de Fersen et la cour de France
(utg. af R. M. Klinckowström 78).
Ferstel, Heinr. v., ty. arkit., f.
1828 Wien, d. 83 ss. prof. v.
Polytechnikum där. Högrenässansens
hufv.-represent.
fertīl, lat., fruktbar. -itēt,
fruktbarhet.
Fesch, Joseph, fr. kardinal,
halfbror t. Nap. I:s mor, f. 1763
Ajaccio, d. 39 Rom.
fess, tonk., b (♭) för f.
fess l. fez, en hos greker, turkar
o. andra oriental, folk brukl.
hufvudbetäckn., best. af en rund,
skärmlös, vanl. röd mössa m. tofs.
Ben. eft. st. F.
Fess l. Fez, hst. i Marokko, v.
Sebufloden, omkr. 140,000 inv.
Arab. univ., praktfulla moskéer.
Fordom utgångspunkt f.
karavanhand, m. Mekka.
Fessān, l. Fezzân, sydligaste
landsk. i Tripolis, best. af en 750 km.
lång o. 600 km. bred oas-sträcka. 43,000
mohammed. inv. Hufvudort: Mursuk.
festīna lente, lat., skynda långsamt!
d. v. s. skynda utan att fjäska.
festivitēt, lat., högtidlighet.
festōn, it., blomsterband, blomranka.
fetāliebröder, se vitaliebröder.
fête (fät), fr., fest, högtid. —
Fetera, fira, väl emottaga.
fetiāles, lat., hos de gamla romarne
krigspräster, s. hade i uppdrag
att förklara krig o. afsluta förbund.
Fétis (fetis’), Franç. Jos., belg.
mus.-lärd, f. 1784 Mons, d. 71 ss.
direkt, f. konserv, i Brüssel. Skr.:
<i>Traité de la fugue et du contrepoint,
Biogr. univ. des musiciens<i> m. m.
fetisch (af port. feitiço, trolleri),
liflösa, men i folktron besjälade
föremål, s. några vilda folk
(negrer) ägna gudomlig dyrkan. -ism’,
dyrkan af fetischer.
fett, kem., namn på i djur- o.
växtvärlden förekommande, af kol,
väte o. syre bestående, i rent
tillstånd smak- o. färglösa ämnen,
lika ur råmaterialen tillgodogöras
gm urkokning i vatten, smältning,
pressning l. extraktion med
kolsvafla l. dyl. F. är lösligt i eter,
bensin o. s. v., till en ringa grad
i alkohol, men olösligt i vatten.
Med afs. på konsistensen delas f.
i talg o. olja; ett mellanliggande
slag kallas ister. Behandl.
med alkalier lämnar det såpa o.
tvål. -emboli, läk., tillstoppn. af
hårrörskärlen med fettpartiklar,
kan medföra döden, -hjärta, läk.,
med fett öfvervuxet hjärta l. sdt
hjärta, hvars muskulatur gm
uppkomsten af fettkorn i
muskelfibrerna fettvandlats. Den förra
formen af fetthjärta är lättare att
behandla m. framgång än den
senare, hvilken oftast leder till döden.
fet-tisdag, tisdagen näst eft.
fastlagssöndagen, så kallad, emedan
det var sista dagen före påsk, då
man fick äta kött.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
