Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fort ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
France (frangs), Jac. Anatole (eg.
Thibault), fr. förf., f. 1844
Paris, 96 ledam. af fr. akad. En af
Frankrikes bästa förmågor på
kritikens o. romanens områden.
Francesca da Rīmini (-tjes’ka-),
omkr. 1275 förmäld med Malatesta
da R., af hkn hon för sitt
brottsliga förhållande till sin broder
Paolo dödades (13:e årh.).
Hennes hist. har blifvit förevigad i
Dantes »Divina commedia»
(Inferno) samt dramatiskt behandlad
af Silvio Pellico o. Paul Heyse.
Franche-Comté (fransch-kångté),
forna grefsk. Burgund o. en af
Frankrikes gamla provinser,
öfver 15,000 kv.km., nu depart.
Doubs, Jura o. Haute-Saône. Hst.
Besançon.
Francia (fran’tjia), 1) Francesco,
egentl. Raibolini, it. mål., f.
omkr. 1450 Bologna, d. där 17.
— 2) José Gaspar Tomas
Rodriguez da, diktator i Paraguay,
f. 1763 Assuncion (Parag.), 14
diktator på 3 år, 17 på lifstid. Und.
hans tid skräckreger.; d. 40.
Franciscus, d. hel., se Frans af
Assisi.
franciskāner, gråbröder l.
predikaremunkar, äfven
minoriter (d. v. s. ringare bröder)
kallad tiggareorden, stift. af Frans
af Assisi 1208 o. af påfven
Honorius III forml. stadfäst 1223.
Ordens mål var att gm fattigvård,
predikan o. mission verka på de
stora massorna, o. f. hade därför
stort insteg hos själfva folket.
Dräkten bestod af grå, sedermera
brun kåpa med rep om lifvet.
Orden vann redan tidigt stor
utbredn. i Sverige o. hade här många
kloster.
Francke, Aug. Herm., ty. filantrop
o. pedagog, f. 1663 Lübeck, grund.
98 ss. prof. i Halle d. stora barnhuset där, d. 27.
franc-maçonnerie (frang-masånnerī),
fr., frimureri.
franco, se franko.
francs-tireurs (frangtirör), fr.,
frivilliga skyttar und. fr.-ty. kriget 1870/71.
Frangula, se Rhamnus.
Franken, sed. 9:e årh. ty.
hertigdöme, urspr. omfattande Rhens,
Mains, Neckars o. Fuldas
flodområden samt en liten sträcka af
vänstra Rhenstranden o. ben. efter
den germ. folkstam., franker, s.
i slutet af 5:e årh. invandrat dit.
F. blef längre fram i tiden deladt
i Väst-f., sedermera kalladt Pfalz,
o. Öst-f., hkt 1512 blef en egen
krets i ty. riket, d. frankiska
kretsen, o. num. utgör Baierns
3 s. k. frank-kretsar.
Frankenberg, 1) st. i kon.-rik.
Sachsen, 12,726 inv.; 2) st. i
Hessen-Nassau, 2,946 inv.
Koppar- o. silfververk.
Frankenhausen, st. i furstendömet
Schwarzburg-Rudolstadt,
6,374 inv. Slott, badort, saltverk.
Slag 15/5 1525.
Frankenstein, st. i Schlesien, 7,890
inv. Spannmålshand.
Frankenthal, st. i Rhenpfalz, vid
Isenach, 16,899 inv.
Frankenwald, bergsträcka mel.
Fichtelgebirge o. Thüringerwald.
Medelh. 600/700 m.
franker, 1) german. folkstam, s. i
3:e årh. uppträdde vid nedre Rhen.
F. delades i ripuariska f. vid mel.
o. saliska f. vid nedre Rhen;
de senare framträngde i 5:e årh.
gm Hennegau o. Artois ända till
fl. Somme o. grundade det
frankiska riket, hkt under
merovingerna eröfrade en stor del af
Franrike o. sedan gm burgundernas,
thüringarnes o. Baierns
besegrande vann ännu större utsträckning
samt under Karl d. st. blef
kejsarrike. Gm fördraget i Verdun
843 blef detta rike för alltid
deladt. 2) I orienten vanl. ben. på
europeiska kristna.
frankēra, på förhand l. medelst
frimärke betala postafgift.
Frankfurt am Main, stad i preuss.
reg.-området Wiesbaden, 363,000
inv. Betydlig handel. Storartade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
