Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frilager, tullplats, där tullpliktiga
varor få tullfritt ligga på nederlag
o. tullbehandlas i den mån de uttagas.
Frimaire (-mär), fr., frostmånad;
3:e månad, i fr. republ. tidräkn.
(22/11—21/12).
frimurare, personer tillh. ett vidt
utbredt, under många olika o. af
talrika, af haa oberoende
föreningar, loger, bestående heml.
sällskap, frimurarorden, hvars
ändamål äro humanitet, upplysn.,
mskokärlek. Ursprunget till f.
är att söka i medeltidens
byggnadsgillen, men det nya
frimureriet uppkom 1717 i London, då
de fyra där kvarvarande
byggnadsgillena förenade sig till en
storloge, s. upphörde med
verkmureriet o. ägnade sig åt den
andl. byggnaden, d. v. s.
mänsklighetens höjande o. enhet, samt
1721 fick sin 1:a konstitution. F.
ha varit utsatta för mångfaldiga
förföljelser dels från
allmänhetens, dels o. is. från påfvarnas
sida. Man räknar nu öfver 8000
loger, stående under omkr. 100
storloger. I Sverige (ur
frimurarsynpunkt »den nionde provinsen»)
stiftades den 1:a logen 1752; nu
finnas där dessutom 24 andra loger.
Ss. synl. tecken på f:s verksamh. må
nämnas frimurarbarnhusen,
af hka det i Sthm stiftades 1753,
det i Göteborg 1757, i Karlskrona
1762 o. i Kristianstad 1846.
fris, 1) byg., urspr. det i antiken
brukl. bjälklagret öfver
arkitraven; nu: det ofta med reliefer
prydda, släta fältet mel.
arkitraven och kransgesimsen; i
allmänhet hvarje m. reliefer l.
målningar prydt vågrätt band på
byggnader; 2) tekn., ett slags groft,
långhårigt, litet valkadt ylletyg.
Frisch, Karl Friedr., ty. förf., f.
1808 Demmin, 51/66 konrekt. vid
ty. nat.-lyceum i Sthm, d. där 74.
Skr.: Stockholm und Umgebungen
m. m. samt uppsatser i flere
förnäml. ty. tidskrifter. F. har
äfven till ty. öfvers. flere af Em.
Carléns och Onkel Adams rom. m. m.
Frisches Haff, strandsjö i prov.
Preussen, 860 kvkm., endast gm
en 52 km. l. o. 3 km. b.
landremsa, Frische Nehrung, skild
fr. Östersj. Sl. 10/9 1759.
Frischlin, Nikodem., ty. filos, och
skald, f. 1547, d. 90.
Företrädesvis lat. skald.
frīsel, läk., hudutslag af grynstora
blåsor, is. vid febersjukdom och
efter stark svettning. F.
förekommer äfv. s. särskild epidemisk
sjukdom, hkn, nu sällsynt o.
lindrig, fordom under namn af
engelska svetten, varit särdeles
förödande o. äfven hemsökt vårt land.
Frisens park, vacker öppen plats å
Djurgården i Sthm. Utställn. 1909.
friser, gam. germ. folkstam, v.
Kristi födelse bosatt i n.v.
Tyskland mel. Rhen o. Ems,
hvarifrån den sedan utbredde sig dels
å Flandern o. öarna vid Rhens,
Maas’ o. Scheldes flodmynningar,
dels åt Jutland. Till denna
folkstams afkoml. höra de nuv.
nord- o. strandfriserna i västra Slvesig,
uppg. t. omkr. 30,000.
frisēra, fr., ordna, kamma el. krusa hår.
friskgymnastik, se gymnastik.
friskning, 1) den åtgärd, hvarigm
bly reduceras ur blyglete l.
härdbly, 2) smnsmältning af bly med
silfverhalt. koppar f. att draga
silfret därur. Jfr färskning.
friskytt, enl. folktron skytt, s. af
djäfvulen får 7 frikulor, af hka
6 ofelbart träffa, men djäfvulen
styr den 7:s riktning.
Friskytten, 1) humorist. veckotidn.,
utg. 48/57 af R. Wall. 2) Opera af Weber.
frist, ty., uppskof.
Fristedt, Rob. Fredr., farmakol.,
läkare, f. 1832 Sthm, sed 77 e. o.
prof. i Uppsala, d. där 93. Skr.:
Sveriges pharmaceut. växter med
pharmakolog. upplysningar (63/
72; exsickatverk), Lärobok i
organ. farmakologi (72/73) m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
