Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frisyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsatser i period. skrift, o. s. v.;
har äfven redigerat »Uppsala
läkarefören. förhandl.» under åren
65/72, 74 o. f.
fris|yr, fr., hårläggning, kamning,
— -ör, person, s. har till yrke
att klippa, upplägga, kamma andras hår.
Frith, eng. = Firth (se d. o.).
Frithiofssagan, en fornnord., omkr.
1300 i Island uppteckn. saga om
hjälten Frithiof o. hans kärlek till
kon.-dottern Ingeborg. Mest känd
gm Tegnérs ber. skaldeverk,
hvilket blifvit öfvers. på nästan alla
civiliserade språk.
frityr, fr., smör l. fett t. stekning.
Fritzlar, st. i Hessen-Nassau, vid
Eder, 3,226 inv. Kloster, grund.
af Bonifacius, med vacker
klosterkyrka. Fordom furstendöme.
Fritzner, Joh., nor. språkforsk., f.
1812, en tid präst, d. 93 Kristiania.
Förf. Skr.: Ordbog över det
gamle norske sprog (61/67) m. m.
fritänkare, person, s. is. i religiösa
frågor ej binder sig vid någon auktoritet.
frivōl, lat., lättfärdig, slipprig. -itet,
lättsinne, slipprighet.
Frix’os, gr. myt., son af Atamas
o. Nefele, flydde, för att undgå
sin styfmors forsåt, m. sin syster
Helle på en vädur m. gyllene skinn,
till Kolkis.
Froberger, Joh. Jak., ty.
orgelvirtuos, f. i Halle, d. 1667 Héricourt.
Orgelkomp., Suites declavicin m. m.
Frōbisher (-bischer), Sir Martin,
berömd eng. sjöfarare, f. omkr.
1535, resor 76/78 för att upptäcka
den s. k. nordvästpassagen.
Frode, dan. sagokon. af
Sköldungaätten. Under hans tid Frodefriden,
nordens guldålder.
Frohschammer, Jak., kat. filosof
o. teol., f. 1821 Illkofen, 55 prof.
i München, d. där 93, bekämpade
jesuitismen, påfv. encyklika o.
syllabus samt ofelbarhet, bannlyst
71. Skr.: Über den Ursprung der
menschl. Seelen (54), Der Fels Petri
in Rom (5:e uppl. 73) m. m.
Frohsdorf, by i Österrike söder
om Wien. Slott, Bourbonernas samlingsplats.
Froissart (fråassār), Jean, fr. hist.,
f. 1337 Valenciennes, d. ss.
kanonikus i Chimay omkr. 1410.
Skr. sin tids hist. 1326/1400,
dikter m. m.
fromage (-māsch), fr., ost.
from sounds to things (-saunds-),
eng., från prat till handling.
Frond|en (frång’den), ett mot fr.
hofvet, is. kardinal Mazarin,
fientligt parti 1648/53, i spetsen för
hkt stodo högadeln, parlamentet,
staden Paris samt senare ss.
hufvudledare prins, af Condé. F.
slutade med kon.-maktens seger
och hade envälde till följd. -ör,
missnöjd med reger., häcklare.
front (frångt), fr., framsida; främre
sidan af en stridsställning;
framsidan af en byggn.
frontespīs, fr., byg., det öfv.
taklisten gående triangelformiga
partiet af en byggnadsfasad:
triangelform, prydnad öfver dörrar o.
fönster. Kallas i dessa betydelser
äfven fronton.
fronton (frångtång’), fr., se frontespis.
frossa, lat. Febris intermittens, it.
malaria, öfver hela jorden, is.
i sumptrakter förekommande
sjukdom; yttrar sig i förnimmelser
af kyla, hka åtföljas af feber o.
regelb. återkomma (däraf namn.
hvardags-, annandags-,
tredjedags-f.). Orsak: en ännu icke
med säkerhet känd mikroorganism;
antagl. den af Marchiafada
o. Celli nyligen i de sjukas blod
funna amoeba-arten, s. de kalla
plasmodium malariæ (se d.o.).
Botemedel: afflyttn. från ort, där
smittämnet alstras, o. kina. Till
f. hör äfv. den s. k. ältan.
Frossard (-sār), Charl. Aug., fr.
gen., f. 1807, deltog i alla fälttåg
33/70. slagen vid Spicheren 70 o.
fången vid Metz’ dagtingan s. å., d. 75.
frottēra, fr., gnida.
Froude (frûd), James Anth., eng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
