Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Garpenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bas. — -befälhafvare, ben. på
högste befälhafvaren inom hvart
och ett af de 5 militärdistrikt,
i hvilka Sveriges före d. nuvar.
härordn. var indeladt (nu
arméfördelningschef i hvartdera af de 6
arméfördelningsområdena).
-guvernör, i Ryssld högste styresman
öfver ett guvernement.
generalisēra, fr., göra allmän.
generaliss’imus, förr namn på
högste befälh. öfver armén.
generalitēt, i Sverige samtl.
tjänstgör. l. i armén kvarstående
generalspersoner af alla grader.
general|konsul, se konsul. —
-stab, d. särsk. officerskår, som
biträder högre befälh. vid
truppers ledning. — -staterna, (holl.
Staten generaal), benämn. på
Nederländernas i två kamrar
fördelade folkrepresentation.
generatiōn, lat., alstring; släkte,
släktled, mskoålder.
generātor, lat., se gas.
generell (scheneräll), fr., allmän.
genero|sitēt (sche-), fr., frikostighet.
-ös, frikostig.
Genes’aret, nu Bahr Tabarīje,
sjö i n. Palestina. 200 m. under
Medelhafvet, 21 km. l., 11 km.
br., gmflytes af Jordan.
Gēnesis, gr., ursprung; första Mose bok.
genētisk, gr., ursprunglig.
Genève (schönäv), 1) schweizisk
kanton vid G.-sjön. 277 kv.km.,
132,600 inv.; väl odladt, 1535
republik, 1798 franskt, 1814 upp,
taget i edsförbundet. Författn.
af d. 24/5 1847; 2) list. i kant.
G.-vid G.-sjön 59,437 inv. Univers.,
ber. bibl., urtillv., härligt läge.
Genève-konventionen (schönäv-),
en d. 22/8 1864 i Genève mel. flere
europ. makter ingången
öfverenskommelse att i krig anse alla
ambulanser, fältlasarett och
sjukvårdspersonal ss. neutrala. G. är
nu antagen af alla Europas samt
flera utomeurop. stater;
igenkänningstecknet är ett rödt kors på
hvit botten.
genēver (schen-), fr., holl.
brännvin af kornmalt o. råg med en
helt liten tillsats af enbär.
Genève-sjön (schönäv-), lat., Lacus
Lemanus, sjö i Schweiz, 375 m.
öfver hafvet, 578 kv.km., 300 m.
djup. Sköna stränder, liflig
ångbåtsfart; gmflytes af Rhônefloden.
Genf, ty. för Genève.
geni (schenī), fr., (af lat. genius),
snille. -ālisk, snillrik. -alitēt,
snillrikhet.
gēnie, se genius.
genī-kår (sche), se ingeniörskår.
Geni’sta, bot., ginst, fam.
Papilionaceæ, låg buske, innehåller ett
vackert gult färgämne. Allm. i
Europa o. mel. Asien.
genitālia, lat., könsdelar.
genitīv, lat., se kasus.
ge’nius, lat., skyddsande, ande.
Genlis (schanglī), Stéphanie
Félicité, f. Ducrest de Saint-Aubain,
fr. förf., f. 1746 vid Autun, d.
30 Paris. Skr.: rom., pedag. o.
hist. arb.
Gēnova (djen-), se Genua.
Genovēva, fr. helgon, f. omkr. 424,
d. 12 i St. Denis, det s. k.
Panthéon i Paris upprättades till G:s
ära 1764.
Genovēva af Brabant,
pfalzgrefvinna i 8:e årh., hjältinna i en
i slutet af 13:e årh. upptecknad
hist., s. sedan ingått i folkböckerna.
genre (schangr), fr. släkte; slag.
genremålning (schangr-), måln.,
s. framställer tilldragelser o.
förhållanden, ss. de i det dagliga
lifvet l. v. en viss period vanl.
gestalta sig hos olika folkklasser
l. i olika land.
Gen’serik, se Geiserich.
Gent (fr. Gand), hst. i belg. prov.
Ost-Flandern, vid Lys o. Schelde,
164,000 inv. Handel, industri;
univers., det 118 m. höga tornet
Belfried. G. grund, i 7:e årh.,
dess industri under medeltiden
högt blomstrande.
Gentiana L., Gentianeæ, bot.
G. lutea L., i södra o. mel. Enropas
fjälltrakter, lämnar den officinella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
