Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gentil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grekland höga ämbetsm., i Sparta
statsrådet (gerusia).
Gersau, ort i schweiz. kanton.
Schwyz, vid Rigi o.
Vierwaldstätter-sjön, 1,887 inv. Badort.
Fordom en liten republik (d. minsta
i Europa), 15 kv.km.
Gerson (schersång’), egentligen
Jean Charlier, fr. teol., f. 1363
Gerson, d. 29 Lyon; deltog i
kyrkomötet i Pisa 1409 och Konstanz
1415. Predikant.
Gerstenberg, Heinr. Wilh. v., ty.
skald o. förf., f. 1737 Tondern
(Slesvig), d. 23 Altona ss.
lotteridirekt. Skr. sorgspel. Ugolino (68),
dikter m. m.
Gerstäcker, Friedr., ty. reseskildr.
o. romanförf., f. 1816 Hamburg,
gjorde resor i Amerika,
Australien, Abessinien o. Egypten, d. 72
Braunschweig, Gesammelte
Schriften (utg. 72/79), 44 bd; många af
G:s arbeten öfvers. på sv.
Gertner, Joh. Vilh., dan.
porträttmål., f. 1818 Köpenhamn, d. ss.
prof. 71. Karl XV:s o. Fredrik
VII:s portr. i Nationalmuseum i Sthm.
gerun’d|ium, lat., spr., kallas vissa
af det lat. verbets nominalformer,
hka tjäna s. kasusformer af den
substantiviskt brukade
infinitiven. — -īvum, verbalform i
latinet, s. uttrycker att ngt bör göras.
gerusīa, se geronter.
Géruzez (scherysē), Nic. Eug., fr.
lit.-hist., f. 1799, prof. i lit. vid
Sorbonne 33, d. 65. Skr.: Histoire
de la litt. française . . . jusqu’à
la révolut. (8:e uppl. 69), Histoire
de la litt. française pendant la
révolut (5:e uppl. 70) m. m.
Gervīnus, Geo. Gottfr., ty. hist.,
f. 1805 Darmstadt, 36 prof. i
Göttingen, 37 för sin trohet mot
statsförfattn. afsatt, 44 i
Heidelberg, 48 i Frankfurts parlament,
d. 71 Heidelberg. Skr.: Gesch.
der poet. Nationallit. der Deutschen
(5:e uppl. 71/74), Shakespeare (4:e
uppl. 72), Gesch. des 19:ten
Jahrhund. (55/56) och Einleitung in
die Gesch. des 19:ten Jahrhund.
(53; de 2 sistnämnda öfvers. på sv.) m. m.
gesandt, ty. sändebud.
geschworner, ty., förr
bergstjänsteman i Sverige, bergmästarens
närmaste man.
geschäft, ty., sysselsättning, affär.
gesims’, ty., byg., vågrätt gående
listverk, hvarmed en vägg, dörr,
ett fönster o. s. v. upptill
afslutas; man skiljer mel. tak-g.
(hufvud- l. krans-g.) omedelbart
under taket, gördel-g. mel. två
våningar, panel-, dörr- och
fönster-g. o. s. v.
Gesîret el Birbe, se Filai.
gess, tonk., b (♭) för g. — gess-dur,
tonart m. gess till grundton o. b
(♭) för h, e, a, d, g o. c.
Gessler, Albrecht, enligt Tellsagan
österr. landtfogde i Uri omkring
1300, dödad af Tell.
Gessner, 1) Konr. v., schweiz.
naturforsk., läkare, f. 1516 Zürich,
d. där 65; »den tyske Plinius»
kallad. — 2) Salomon, schweiz.
skald, f. 1730 Zürich, d. där 88.
Skr. idyller m. m.
gest (schässt), fr., åtbörd.
Ges’ta romanōrum, lat., en i
England omkr. 1400 på latin skrifven
samling af berätt, från
romartiden, sagor, legender o. s. v.
gestikulēra (schäst-), fr., göra l.
uttrycka sig gm åtbörder.
Gestilren, ford. by nära Kungslena
i Västergötl., si. 177/ 1210.
Monument där aftäckt 1910.
geter, folk, i forntiden bosatta vid
Svarta hafvet, försvunno under
folkvandringarna ur historien.
geting, Vespa, Hymenoptera.
Insekterna lcfva i samhällen o. bygga
af trä o. bark sina bon. Vanliga g.,
Vespa vulgaris, m. svart
hufvud, gulfläckig torax o. ryggsköld
samt gul abdomen, allmän.
Bålgeting, se d. o.
Getsēmane, ort i närheten af
Jerusalem, vid Oljoberget.
getsläktet, Capra L., Pecora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
