Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gripsholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vulgaris, hussyrsan, Gryll.
domesticus, gröna vårtbitaren;
Locusta viridissima, vanl.
vårtbitaren, Decticus verrucivorus,
o. sträckhopporna, Oedipoda
migratoria, i ö. Europa, samt
Caloptenus italicus o. spretus, i
Nord-Afrika o. Nord-Amer.
Grässe, Joh. Geo. Theod., ty.
lit.-hist., f. 1814 Grimma, d. 85 i
Dresden. Skr.: Lehrb. e. allg.
Litt.-gesch. (37/60), Trésor des
livres (59/69) m. m.
Grätz, se Graz.
Gröna lund, på Bellmans tid sämre
värdsh. å Djurgården.
Gröna stugan, ett af J. G. Carlén
1855 stift. sällsk. i Sthm.
Gröna udden, Kap Verde,
västligaste spetsen af Afrika.
Grönblad, Jak. Edv. Aug., fin. hist.,
f. 1814 Åbo, d. 64 ss. bibl.-aman.
i Hälsingf. Utg.: Urkunder,
upplysande Finl. öden o. tillstånd i
slut. af 16:e o. börj. af 17:e årh.
(43/56), Nya källor t. Finl.
medelt.-hist (57) m. m.
Gröndahl, Agathe Backer-G., född
Backer 1847, norsk pianist o.
komp., d. 07, komp. pianostycken,
sånger m. m.
gröngölingen, se hackspettsläktet.
Gröningen, Groningen, st. i
Nederländ. vid Aa o. Hunse, 76,000 inv. Univ.
Grönland, den största af jordens
öar, i N. ishaf., nordost om
Amerika, omkr. 2,170,000 kv.km.,
däraf 88,100 isfritt land (västkusten),
tillh. Danmark, m. 11,893 inv.
Östra kusten föga, norra ej
bekant, södra slutande med
Statenhuk (K. Farewell), end. den
västra bebodd; branta stränder
o. i landet djupt inskärande
fjordar, vegetation, ringa, snögränsen
i allmänh. 600 m. öfv. hafv., inv.
eskimåer. Delas i 2 s. k.
inspektorat, d. norra m. hst. Godhavn,
d. södra m. hst. Godthåb. G.
upptäcktes i 9:e årh., men själfva
fastlandet i slutet af det 10:e.
Kristendom, blef samtid. inf.
Grönländarne gåfvo sig frivilligt (i 13:e
årh.) und. Norge o. kommo sed.
und. Danm., hvarunder de än i
dag lyda.
grönsiskan, Acanthis spinus L., af
tättingarnas ordn., hannen ofvan
grön, hals, bröst o. öfvergump
gula, vingarna svartakt, m. gula
tvärstreck, stjärten gul. Honan
ofvan grågrön m. svarta fläckar.
Allm. i s. o. mel. Sverige. Strykfågel.
grötomslag, se kataplasma.
g. st., förk. för gamla stilen.
G. T., förk. f. gamla
testamentet; good templar.
Guadalāviar, fl. i ö. Spanien, utf.
i Medelhafvet. 240 km. lång.
Guadalaxāra (-chāra), st. i Mexico,
101,208 inv. Univ., bisk.
Guadalquivir (-dalkivīr), sp. fl.,
upprinner på Sierra del Pozo,
utmynn. i Atlanten, 560 km. l.
Område: 55,620 kv.-km.
Guadeloupe (gadlupp’), La G., fr.
västind. ö, 1,603 kv.km., 157,806
inv. Hst. Basse-Terre.
Guadiāna, flod i s. del af Pyren.
halfön, upprinn. på Sierra de
Alcaraz, utmynn. i Atlanten. 820
km. l.; område: 66,850 kv.km.
guajācum, bot., farm., västind.
trädsläkte, hvars ved o. harts
användas i medicinen mot syfilis m. m.
Guajan (-schān), se Marianerna.
Guanaxuato (-chuāto), förbundsstat
i Mexico, 28,363 kv.km., 1,061,727
inv. Hst. G., 41,486 inv.
guāno, namn på den på fosforsyra
o. kväfve rika spillningen eft.
fåglar vid Perus kuster o. på Stilla
hafvets öar.
Guanoöarna, se Chinchasöarna.
Guardafūi, näst Ras Hafun
Afrikas östligaste udde.
guardiān, gardian, sp.
föreståndare f. ett kloster.
Guarīni, Gioy. Batt., it. skald, f.
1537 Ferrara, d. 12 Venezia. Skr.:
Il pastor fido (äfv. på sv.) m. m.
Guarnēri, ber. violinfabrikantsfam.
i Cremona; mest framstående är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
