Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Houris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hufeland, Chr. Wilh., ty. läk., f.
1762 Langensalza, d. 36 ss. prof.
i Berlin. Bekant gm sin Makrobiotik.
hufvudfotingar, Cephalopoda Cuv.,
klass af blötdjur med ett af en
krans muskulösa, olika utvecklade
armar omgifvet hufvud.
hufvudskål (kranium), smnfattn.
af hufvudets alla ben, best. af
hjärnskåls- o. ansiktsbenen.
hufvudvärk uppstår vanligen gm
allt för stor blodsaml. i hjärnhinnorna,
kan ha de mest olika orsaker, därför
äfven behandlingen olika.
hugenotter, fr. förvrängn. af ty.
Eidgenossen, fr. protestanter
under 16:e/18:e årh. H. kommo
till makten 1562, förde åren 67/
68 o. 69/70 und. Coligny krig mot
det katol. kgl. partiet, erhöllo 70
relig.-frihet utom i Paris, blefvo
under Bartolomeinatten 72 till
största delen mördade, förde 73,
74, 77, 79/80 o. 87 nya krig,
denna gång mot Henrik af
Navarra, hkn efter sin tronbestigning
utfärdade Nantes. ediktet 98 till
deras förmån. Dettas kränkn.
ledde till nya krig und. Richelieu
1621/22 o. 25, hka slutade
därmed, att h. miste alla polit.
rättigh. 29. Ludv. XIV upphäfde
Nantes. ediktet 1685 o. fördref h.
ur Frankrike. Und. Ludv. XVI
återfingo de 1787 sina polit. rättigheter.
huggormen, Pelias berus L., af
ormarnas ordn., är ofvan hvit- l.
gråaktig l. gråbrun m. tandadt,
mörkt ryggband; under bly färgad,
svartakt. l. spräcklig, stundom
helt svart; yngre honan rödbrun
med mörkare brunt ryggband.
Giftig.
Hughes (hjûs), Dav. Edw., f. 1831
London, d. där 00. Uppf.
typtrycktelegrafen o. mikrofonen.
Hugin, nord. myt., en af Odens
korpar.
Hugleik, kon. af Yngl.-ätten, Alfs son.
Hugli, Ganges’ västra mynn.-arm.
St. H. vid H., 29,383 inv.
Hugo (ygå), Victor Marie, vicomte,
19:e århundradets störste skald, d.
romant. skolans målsman i
Frankrike, f. 1802 Besançon, ss. demokr.
landsförvist 51, vistades på Jersey,
70 åter till Paris, d. 85. Skr.:
dikt. Les feuilles d’automne (31),
Les chants du crépuscule (35) m. fl.,
dramer Cromwell (27), Marion
Delorme (29), Hernani (29) m. fl.,
rom. Notre Dame de Paris (31),
L’homme qui rie (68), Les
travailleurs de la mer (66) m. fl., m. m.
Hugo Capet (-kapē), konung af
Frankrike 987/696, stamfar för
kapetingerna.
huissier (yissiē), fr., dörrvaktare,
rättsbetjänt.
Hull (höll), eg. Kingston-upon-H.,
st. i eng. grefsk. Yorkshire vid
Humber, 262,000 inv. N.
Englands förnämsta hamn.
Hultin, 1) Karl Magn., förf., f. 1789,
d. 83. Skr.: En gammal knekts
minnen m. m. — Hans son 2)
Måns Henrik (pseud. Måns
Månsson), förf., f. 1830, d. 69.
Skr.: Samlade berättelser (59),
Uppsala-sångarnes pariserfärd (68)
m. m.
Hultman, Frans Vilh., mat., f. 1829,
d. 79 ss. lektor i Sthm. Skr.:
Proportionslära m. m.
humān, lat., eg. »mänsklig», hyfsad,
välvillig. -itēt, mänsklighet,
mskokärlek.
humanism, lat., uppfostran, s.
grundar sig på studiet af de klassiska
spr. Humaniōra,
allmänbildande vetenskaper.
Humber (hömbr), vik på Englands
östra kust, upptar flod. Ouse o. Trent.
Hum’bert, kon. af Italien, se
Umberto.
Humboldt, 1) Karl Wilh., frih. v.,
ty. statsm. o. filol., f. 1767
Potsdam, 19 statsmin., afgick ss.
liberal, 30 åter i statsrådet, d. 35.
Förtjänt om den jämför.
språkforskn. — Hans bror 2) Friedr.
Heinr. Alex. v., resande o.
naturforsk., f. 1769 Berlin, reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
