Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Katarina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemål, f. 1535, gift 52, d. 21. —
3) K., Karin Månsdotter, Erik
XIV:s gemål. f. 1550,
korpralsdotter, först Eriks älskarinna, 68
gift med honom, d. 12 Finld. —
4) K. Jagellonika, Johan III:s
1:a gemål, dott. af Sigismund II
i Polen, f. 1526, 62 gift, d. 83.
— 5) K., Karl IX:s dotter, f. 1584,
15 gift med pfalzgrefven Joh.
Kasimir af Zweibrücken, Karl X
Gustafs mor.
Katarīna, utländska furstinnor: 1)
K. af Aragonien, eng. drottn.,
dotter af Ferdinand o. Isabella,
f. 1483, 09 gift m. Henrik VIII,
s. försköt henne 33, d. 36
Kimbolton. — 2) K. af Medici, fr.
drottn., f. 1519 Florens, 33 gift
med Henrik (sed. Henrik II), reg.
för sina söner Frans II o. Karl
IX, ledde Bartolomeinatten 72, d.
89 Blois. — 3) K. I, ry. kejs. af
låg härkomst, f. 1684 Livland, 07
heml., 12 offentl. gift m. Peter d.
st., 24 kejs., efterträdde Peter, d.
27. Sedeslös. — 4) K. II, ry. kejs.,
f. 1729 Stettin ss. Sofia Aug.,
dotter af Krist. August af
Anhalt-Zerbst, 45 gift m. storfurst. Peter
(Peter III), s. hon var behjälplig
att störta 62, reg. själf, först
frisinnad, allt mer sedeslös, städse
despotisk, d. 96. Befordrade vetensk.
Katarīna, helgon. 1) K. från
Alexandria, ss. ifrig kristinna
halshuggen 307. — 2) K. från Siena, f.
1347, myst. nunna, d. 80 Rom,
kanoniserad 1461.
katarr’, gr., läk.,
slemhinneinflammation m. slemmig
l. varig afsöndring.
katastrōf, gr., vändning, is. olyckl.
vändn. i mskns lif; i dramat
vändpkt till knutens lösande.
katatonī, gr., läk., sinnessjukdom
med tidtals återkommande melankoli,
mani och krampföreteelser.
katechū, malaj., det inkokade
vattenextraktet af Acacia Catechu
Willd. o. Areca Catechu L.
Användes till färgning o. garfning.
katēder, gr., lärarestol.
katedrāl, gr., domkyrka.
kateg|orī, gr., eg. egenskap;
begreppsfack; klass -ōrisk,
ovillkorlig. -oriskt imperativ, hos
Kant sedelagen.
katekēs, gr., i frågor o. svar
uppställd lärob., is. för undervisn. i
kristna relig. (Luthers stora och
lilla K., 1529).
katekēt, gr., lärare i kristendom.
-īk, läran om relig.-undervisn.
gm frågor.
katekisation, undervisn. gm frågor.
katekūmen, gr., lärjunge, nämligen
i kristendom.
katēt, gr., namn på de sidor, s.
omfatta den räta vinkeln i en
rätvinkl. triangel.
katēter, gr., kir., rörform. instrum.
till undersökn. af långa gångar i
kroppen, is. till aftappning af urin.
katetomēter, gr., ver tik. måttstock
med flyttbara tuber, till mätn. af
vertikala afstånd.
ka’texokēn (κατ’εξοχην), gr.,
företrädesvis.
Katkov (-kåff’), Mich. Nikif., ry.
publicist, f. 1820 Moskva, red. för
den panslavist. tidn. »Moskva
underrättelser», d. 87 vid Moskva.
Katmandu, hst. i Nepal, 50,000 inv.
katōd, gr., elektr., den negativa
polen i en stapel. -strålar, elektr.
ljusfenomen vid urladdn. af Geisslerska rör.
katolicism’, gr., d. lärosystem, s.
utbildat sig under de rom.
påfvarnes hierarki.
katolska bref kallas de bref i N. T.,
s. ej äro ställda till ngn viss
församl., utan till alla kristna; 2
Petrus’, 3 Johannes’, Jakobs, Judas’.
katolskt majestät, titel för kon. af
Spanien, sed. 1491.
katoptrīk, gr., läran om ljusets
återspegling.
katrīnplommon, se plommon.
Katt’egatt, hafsvik af Nordsj. mel.
Jylland, Sverige och de danska öarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
