Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Korsriddare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däraf, l. klonisk, när stelhet o.
förslappn. växla; följa dessa mycket
hastigt på haa, uppstår konvulsion.
K. framkallas af abnorm nervinverkan
på musklerna.
krampstillande medel, se Antispasmodica.
kramsfågel, namn på matnyttiga småfåglar.
krānium, lat., se hufvudskål.
Krapotkin (rättare Kropotkin),
Peter Alexejew, ry. furste, f. 1842
Moskva, slöt sig 72 till
internationalen, häktades, flydde, sed. 86 i
London. Skr.: Paroles d’un
revolté (85), Memoirs of a
revolutionist (99) m. m. samt upps. i
vetensk. o. ekon. ämnen.
krapp, roten af Rubia tinctorum,
fr. Levanten, men äfven odlad i s.
Europa. K. lämnar äkta röda (bruna
o. svarta) färger. Jfr. alisarin.
krapplack, röd färg af krapp o. alun.
kraschān, fr., kommendörstecken.
Kras’noje Selo’, by vid Petersburg.
Kejserl. slott.
krasse l. indiansk k., Tropæolam
majus L., vanlig i våra trädgårdar.
Den omogna frukten användes s. kapris.
Kraszovski (krasjev’-), Joz. Ign.,
pol. förf., f. 1812 Varschav, sed 84
fånge i Magdeburg (för landsförräderi),
d. 87 Genève. Skr. talrika rom., dram. m. m.
krāter, gr., öppningen på en vulkan.
Krates, 1) Grundl. af den attiska
komedien, omkr. 470 f. K. Athen.
— 2) K. fr. Mallos, gr. grammat.,
grund, en egen skola i Pergamon,
d. omkr, 144.
Kratīnos, gr. lustspelsförf.,
d. omkr. 424 f. K.
Kraus, Jos. Mart., komp., f. 1756
vid Main, till Sverige 78, 1:e
kapellmästare 88, d. 92. Komp.
operor (Dido o. Aeneas m. fl.),
kantater, symfonier m. m.
Krause, Karl Christ. Friedr., ty.
filos., f. 1781 Eisenberg, d. 32
München, smnsmälte Schellings
panteism m. kristendomen till en
»All-in-Gott-Lehre». Svårfattlig.
kravall’, med.-lat., gatupplopp.
kravatt’, fr., halsduk.
krēatur, lat., skapad varelse,
djur, »kräk».
kredensa, it., eg. lita på; smaka på
mat l. dryck, innan den kringbjudes.
krēdit, lat., del af ett konto, där
mottagna poster uppföras. Jfr debet.
kredīt, fr., förtroende, anstånd med
betalning. -anstalt, inrättning
för in- o. utlåning af penningar.
-förening, förening till
anskaffande af kredit på billiga villkor åt
dess medlemmar.
kredit|ēra, lat., godtgöra.
-or, fordringsägare.
kreditīv, lat., fullmakt för ett
sändebud; fullmakt att lyfta
penningar, anvisning.
kreēra, lat., skapa, utnämna.
Krefeld, st. i Rhenprov. nära Rhen,
109,084 inv. Sammet, siden.
Kreling, Aug. v., ty. mål. o. bildh.,
f. 1819 Osnabrück, d. 76.
Illustrer. Goethes Faust m. m.
krematōrium, lat., likförbränningsugn.
Krementschug, ry. st. vid Dnjepr,
omkr. 58,648 inv.
Kreml, ry., borg, is. K. i Moskva.
Kremnitz, ung. st. i Karpaterna.
9,349 inv. Myntverk.
kremonesare, violin fr. Cremona.
Krems, st. i Nedre Österr. vid
Donau, 12,657 inv.
Kremsīer, st. i Mähren vid
March, 13,991 inv.
krenelēra, fr., förse med tinnar,
skottgluggar.
kreōl, sp., i sp. Amerika infödd
person af ren europ. härkomst.
Kre’on, Oidipus’ svåger, konung i Tebe.
kreosot (-såt), gr., färglös olja,
erhålles ur bok- l. stenkolstjära;
desinfektions- o. konserveringsmedel,
användes äfven mot kräkningar,
diarré o. lungsot.
krepp se kräpp.
Kre’silas, gr. bildh., lefde i 5:e
årh. f. K. i Athen.
krestomatī, gr, läsebok,
innehållande valda stycken ur de bästa
författares skrifter.
Krēsus, se Kroisos.
Kreta (Kriti l. Kandia), turk. ö i
Medelh., 8,617 kv.km., 310,056
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
