Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - L ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lacépède (-sepäd), Bern. Germ.
Etienne de Laville de, gref., fr.
naturforsk., f. 1765 Agen, d. 25
Epinay. Arbeten om reptilier o.
fiskar, mskans naturhist. m. m.
Lachaise (-schäs), Franç, de, L. Pére
kallad, fr. jesuit, f. 1624 Aix, sed.
75 Ludv. XIV:s biktfar, d. 09.
L:s landtställe ö. om Paris den
sederm. så ryktbara kyrkogården
Père-Lachaise.
Lachambeaudie (-schangbådī),
Pierre, fr. fabeldikt., f. 1806 Sarlat,
d. 72 nära Paris.
La Chaussée (-schåssē), Pierre Cl.
Niv. de, fr. dram., f. 1692 Paris,
d. 54 där. Gaf upphof. t. den s. k.
»comédie larmoyante» (blandn. af
allvar o. uppsluppenhet).
lachēra, fr., i kortsp. släppa, ej
sticka öfver.
lack’ l. lac, ind., 100,000 rupier.
lack, se sigill-lack. -ēra,
belägga föremål m. lackfernissor.
-fernissa, lösn. af hartser i
terpentinolja. Anv. t. läcker. -färger,
tekn., kem. fören. af färgämnen
med lerjordoxider.
lack’mus, tekn., blått färgämne af
sma lafsläkten s. orseille.
L.-papper, anv. ss. kem. reagens.
Lac’rimæ Christi, lat. (Kristi tårar),
välsmak. it. vin fr. trakten af Vesuvius.
Lacroix (-kråa’), Jean Paul, pseud.
Bibliophile Jacob, fr. bibliogr.
o. kult.-hist. i Paris, f. där 1806,
d. 84. Skr. framst, kult.-hist. praktverk.
lādanum, lat., till rökverk o.
parfymer anv. vällukt, harts af flere
cistusarter.
laddflaska, leidenflaska, fys.,
apparat för saml. af elektricitet,
består af ett, ut- o. invändigt t.
ngra cm. från öfverkanten m.
stanniol beklädt glaskärl, gm livars
lock går en metallstång, upptill
försedd m. en metallkula o.
nedtill m. en kedja, stående i berör,
m. inre beklädnaden. L. laddas
därigm, att den ställes på ledande
underlag o. kulan förenas m. en
elektricermaskins konduktör.
Flere l., hvilkas kulor äro förenade,
utgöra ett elektr. batteri.
La’doga, sjö i n.v. Ryssld. Europas
största insjö, 18,150 kv.km., gm
Neva afl. i Fin. viken.
Ladrōnerna, se Marianerna.
ladugårdsfrihet, frälsemans rätt att
utom för hufvudgården åtnjuta
skattefrih. äfv. f. närbelägna,
urspr. f. ladug.-skötsel afsedda
hemman (ladugårdshemman), hka
därigm förvandlades t. ypperligt
frälse (se d. o.).
Ladugårdsgärdet, en del af Sthms
Djurgård, vapenöfn.-plats f.
garnisonsregem. o. lifregem. dragoner.
ladugårdshemman, se ladugårdsfrihet.
Ladugårdslandet, se und.
Stockholm.
lady (lēdi), eng. titel bl. a. för en
marquis’ l. earls hustru o. dotter,
en viscounts, barons, baronets l.
knights hustru, hertigs, markis’,
earls dotter, äfv. för dam öfver
hufvud.
Ladysmith (lēdismith), st. i brit.
prov. Natal vid Klip River, 5,568
inv. Förgäfves belägrad under
boerkriget 1899/00.
Laeken (lāken), ort nära Brüssel,
31,121 inv. Kgl. slott.
Laennec (lanneck’), René Theod.
Hyac., fr. läkare, f. 1781, d. 26
ss. prof. v. med. fakult. i Paris.
Uppfann stetoskopet o.
auskultationsmetod. Förf.
Laer’tes, gr. sag., Odysseus’ far.
Laestadius, Petrus, lappmarksmissionär,
f. 1802, ordnade de kyrkliga
förhållandena i Lappmarken, d. 41.
Lafayette (-fajett’), Marie Jean Paul
Yves Gilbert Motier de, fr. gen. o.
statsm., f. 1757, ingick 76 i
n.-amerik. tjänst, 89 chef f.
nationalgard. i Paris samt Frankr. samtl.
nationalgarden, 92 öfverbefälh. f.
Ardennerarmén, motstånd, till
skräckväldet, måste fly till
Flandern, i österr. fångensk. 92/97, 99
åter i Frank., 18/30 frisinnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
