Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - L ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagūner, sumpart. kusttrakter v.
Adriat. haf., is. v. Venezia.
Lagus, 1) Vilh. Gabr., fin. hist.,
f. 1786 Idensalmi, 23 prof. i
Hälsingf., d. där 59. Skr.:
Undersökn. om fin. adelns gods o. ätter
m. m. — Hans son 2) Jak. Joh.
Vilh., filol. o. lit.-hist., f. 1821
Åbo, adl. 80, statsr. 83. Skr.:
Kurs i arab. spr. m. m. — Hans
bror 3) Vilh. Gabr., fin. skriftst.,
f. 1837, 74 lekt. i Viborg. Skr. dram.
Klubbhöfd., Drottning Filippa m. m.
Laharpe (la-arp’), 1) Jean Franç.
de, fr. lit.-hist., f. 1739 Paris, d.
03 där. Skr.: Cours de litt. m. m.
— 2) Frédr. César, schweiz.
statsman, f. 1754 Rolle, 82 lärare
f. ry. storfurst. Alexander o.
Konstantin, 96 förvist s. liberal,
deltog 98 i upprätt, af Helvetiska
republ., medl. af direktoriet,
störtad 1800, d. 38 Lausanne.
la haute volée (-åt vålē), fr., den
förnäma världen.
Lahmann, Heinr., ty. läkare, f. 1860
d. 05. Utgaf dietetiska skrifter,
rekommenderade lösa bomullsunderkläder.
Lahn, bifl. t. Rhen, t. h., 218 km. l.
Laholm, st. i Halland, vid Lagans
utl. i Kattegatt, 1,855 inv. (08);
urgaml. privil. Laxfiske.
Lahōre (Lahore), hst. i eng. prov.
Pandjab, v. Ravi, 202,964 inv.
Laibach, hst. i Krain, vid fl. L.,
36,547 inv. Domkyrka, furstbisk.
la’ikus, nylat. = lekman (se d. o.).
Lainio älf, bifl. till Torne älf.
La’ïs, 2 ryktbara gr. hetärer i 5:e
o. 4:e årh. f. K.
Lais älf, bifl. till Vindelälf., t. v., i Lappld.
laisser aller (lässē-allē), l. faire
(-fär), l. passer (-passē), fr., låta
saken ha sin gång. Fysiokraternas grundsats.
Lakedaimon (-daj’-), gr., se Sparta.
Lakediverna, se Lakkadiverna.
lakej’, fr., livréklädd betjänt.
laken, Lota, enda sötvattensarten
bland torskfiskarna, Gadidæ. Vanl.
l., L. vulgaris G. Cuvier, har
gulbrun rygg, svartmarmorer.
sidor, gråhvita underdelar, t. 87
cm. l. N. och m. Europa, norra
Asien, Nord-Amerika.
Lake-school (lek-skol), »sjöskolan»,
eng. diktarskola, se engelska
spr. o. lit.
Lakesis, gr. myt., en af moirerna
l. ödets gudinnor.
Lake Superior, se Öfre sjön.
Lakhnau, se Lucknov.
Lakkadiverna l. Lakediverna,
eng. ögrupp i Ind. hafv., 1,927
kv.km., 10,274 inv.
Lakōnien, ford. det gamla Sparta
nu gr. nomarki, 1,185 kv.km.
62,839 inv.; hst. Sparti.
lakonism’, kort o. kärnfullt ut
tryckssätt.
lakritsrot, erhålles af Glyzyrrhiza
glabra L., inhemsk i s. Europa,
Kaukas., Persien m. fl. Urkoket
af krossad l. är den s. k.
lakritsen, s. anv. mot hosta, t. öl,
tobakssås m. m.
laktātor, lat., en af G. De Laval
konstruerad mjölkningsapparat.
lak’tuk, Lactuca L., Synanthereæ.
I Sverige finnas skogs-l., L.
muralis L., o. vild-l., L. scariola
L., i mel. o. s. Europa giftig l.,
L. virosa, som lämnar en giftig
drog. Allm. oldas L. sativa L.,
»hufvudsallat».
lakūn, lat., lucka (äfv. bild.).
Laland (-langd’), Jos. Jér.
Lefrançois de, fr. astron., f. 1732 Bourg
en Bresse, d. 07 ss. direkt, vid
observat. i Paris. Förf.
lāma, Auchenia, hör t.
kameldjuren, Tylopoda. Dit höra vanl. l.,
A. lama, tamt lastdjur,
alpaka l. pako, A. Paco, guanaco
l. huanaco, A. huanaco, och
vikunja, A. vicunna, alla
inhemska i S.-Amer. bergstrakter.
lāma, buddist. präst l. munk, is. i
Tibet, Mongoliet samt hos
kalmuckerna. -ism’, d. form af
buddismen, s. sed. 14 årh. är härsk.
i ofvan nämnda länder.
lāma, tunnt, flanellart. tyg t. foder
i ytterkläder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
