Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - La Mancha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) hst. i den argentinska provinsen
Buenos Aires, 75,000 inv.
Laplace (-plass’), Pierre Sim. de,
markis, fr. mat. o. astron., f. 1749
Normandie, d. 27 Paris. Utvecklade
ett världssyst. i Mécan. céleste
99/25, 5 bd, m. m.
lappar, folkras i Sveriges, Norges,
Finlands och europ. Rysslands
nordligaste delar, småväxta (1,3/1,6 m.),
omkr. 25,000; delas i
Sverige o. Finland i fjäll-, skogs- o.
fiskar-l., i Norge i haf-, fjäll- o.
älf-l.; i Ryssland nästan endast
fiskar-l. haf-l. Renskötsel.
l’appétit vient en mangeant
(lappöti’ viängt’ ang mangschang’),
fr., aptiten kommer, medan man äter.
Lappland, 1) det af lapparne
bebodda områd. i n. Europa; 2)
landsk, i Sverige mel. Norge,
landsk. Västerbotten o. Jämtld,
omkring 400,000 kv.km. Berg:
Kölen (högsta toppen Sulitelma,
1,900 m.). Sjöar: Stor-Uman,
Hornafvan, Stora Lule vatten,
Torne träsk m. fl. Floder:
Ångermanälfv. n. gren samt alla gm
Västerbotten rinnande älfvar. L.
består t. största delen af obygder
m. odlingsbara trakter i
dalgångarne. Bergen innesluta utmärkta
järnmalmer (Gellivare). L. delas
i 6 lappmarker, af lika Föllinge
tillhör Jämtlands l., Åsele och
Lycksele Västerbottens l. och
Pite, Lule o. Torne
Norrbottens l. Näringar: renskötsel,
jakt, fiske. Städer o. köpingar inga.
lappmarker, se Lappland.
lappska språket o. litteraturen.
L. spr. hör t. finsk-ugriska
språken, kan delas i norska, svenska,
ryska o. Enare-munarten. L. lit.
ytterst torftig, mest relig. o.
läroböcker. Originallit.: sagor o. gåtor.
Laprade (-rad’), Pierre Mar. Vict.
Rich. de, fr. skald, f. 1812, d. 83
Paris. Skr. oden, poem m. m.
lapsus, lat., fel. L. cālami,
skriffel. L. linguæ, språkfel. L.
memöriæ, minnesfel.
Lapūta, ö i Swifts »Gullivers
resor»; nu beteckn. för bakvändt
skött samhälle.
Larchevesque (larschväck’), Pierre
Hub., fr. bildh., f. 1721 Nîmes,
55/77 i Sthm, d. 78 Montpellier.
Gust. I:s o. Gust. II Ad:s statyer
i Sthm m. m.
Lārdner, Dionys., eng. fys. o. mat.,
f. 1793 Dublin, d. 59 Paris. Skr.
Cyclopædia (30/44), 134 bd, m. m.
lārer, lat., romarnes skyddsandar
f. hus o. vägar.
larghe’tto, it., se largo.
lar’go, it., tonk., långsamt.
Larghett’o täml. långsamt.
Larissa, 1) nomarki i Grekld, i ö.
Tessalien, 4,202 kv.km., 86,513
inv.; 2) hst. i L. v. fl. Salamvria,
17,115 inv.
Larnaka, st. på Cypern vid
Medelhafvet, 7,964 inv. Hamn.
La Roche (-råsch), 1) Marie
Sophie v., f. Gutermann, ty.
romanförf., f. 1731, d. 07, skalden
Wielands väninna och mormor t.
Brentano o. Bettina v. Arnim.
Skr.: Gesch. des Fräuleins v.
Sternheim m. m. — 2) Karl v., ty.
skådesp., f. 1796 Berl., d. 84 Wien.
Hjälte- o. karaktärsroller.
La Rochefoucauld (-råschfukå),
Franç, de, hertig, fr. skriftst., f.
1613 Paris, d. där 80. Skr.:
Mémoires (62), Reflexions ou
sentences et maximes morales (65) m. m.
La Rochelle (-råschäll’), fr. befäst
st. v. Atlanten midt emot ön Ré,
31,559 inv. Präktig hamn.
L’Arronge (-rångsch), Ad., ty. dram.,
f. 1838 Hamburg, direkt, f.
Deutsches Theater i Berlin, d. 08.
Skr.: Mein Leopold m. fl. äfv. i
Sverige uppf. lustspel.
Larsen, Alfr. Krist., dan. teol., f.
1840, alsterrik ny-rational. förf.
Larson, Markus, snillr.
landsk.-mål., f. 1825 nära Åtvidaberg, d.
64 London. Fjällandskap med
vattenfall i Norge, Kronborgs slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
