Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Larsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neuenbergersjön i närheten af Marin.
latent’, lat., dold, förborgad. L. l.
bundet värme, fys., sdnt, hvars
närvaro i en kropp ej kan utrönas gm termometer.
laterāl, lat., belägen på sidan, sido-.
Laterānen, kyrka o. palats i Rom,
påfl. residens t. 1309. Lateranska
möten, namn på 5 (1123,
1139, 1179, 1215, 1512/17) i
L.-kyrkan hållna kyrkomöten m.
sma anseende s. ekumeniska.
later’na māgica, fys., appar. t.
framställ. i förstor. skala på en
skärm, vägg l. dyl. af gmskinl.
bilder, mål. på glas.
latīn, de gamle romarnes språk.
-ism’, lat. språkvändningar i
andra språk. -sk, västerländsk i
motsats t. österl. — Latinska
kejsardömet se Östrom.
riket. — L. kyrkan, rom.-kat.
kyrkan i motsats t. den grekiska.
latinsegel, se galärsegel.
latinska språket o. litteraturen.
Lat. spr., ursprungl. de gamla
inv:s i Latium spr. o. jämte de
öfr. italiska spr. en gren af den
indo-europ. språkstammen, fick
gm Roms segrar herraväldet i
hela Ital. o. västra Europa samt
delades i hufvudstadsspr. (lingua
urbana) o. det råa folkspr. i prov.
(lingua rustica). Det förra
uppnådde sin blomstr.-tid i 1:a årh.
f. K. und. Cicero, utdog h. o. h.
i 6:e årh. e. K. o. smnsmälte m.
folkspr., ur hkn blandn. de
romanska spr. framgingo. Gm upptag, af
kelt., german. o. roman. stammar
uppkom und. medelt. det s. k.
medeltidslatinet. — Lat. lit.
uppkom först omkr. 240 f. K.
gm bekantskap, m. och mer l.
mindre ss. en efterbildn. af den
grek. o. var und. republiken en
öfverflödssak f. de rika o. förnäma;
delas i: 1) arkaistiska period.,
240/81 f. K.; dramatik (Livius
Andronicus, Plautus, Ennius,
Terentius Afer m. fl.), satir
(Lucilius), hist. (Porcius Cato); 2)
guldåldern, 81 f. K.—14 e. K.;
hist. (Terent. Varro, Csesar,
Cornel. Nepos, Sallustius, T. Livius),
retorik (M. Tull. Cicero, Brutus),
filos. (Lucretius, Cicero), dramatik
(Luc. Varius, Publ. Syrus), epik
o. lyrik (Lucretius, Vergilius,
Catullus, Tibullus, Propertius,
Horatius, Ovidius), satir (Ter. Varro);
3) silfveråldern, 14/117 e. K.;
dramatik (Seneca), epik o. lyrik
(Lucanus, Val. Flaccus,
Calpurnius m. fl.), fabel (Phædrus),
epigram o. satir (Martialis, Persius
Flaccus, Juvenalis), historia
(Tacitus, Valer. Maximus, Curtius
Rufus), retorik (Quintilianus,
Plinius d. y.), filos. (Seneca),
naturalhist. o. med. (Plinius d. ä.,
Cornel. Celsus), geogr. (Pompon.
Mela); 4) förfallets period, 117 t.
midten af 6:e årh. (Suetonius,
Tranquillus, Justinus, Apulejus m.fl.).
latitūd, lat. = bredd (se d. o.).
latitudinārier, ett religiöst parti i
Engld, s. uppstod 1644; i allm.
benämn. på personer med friare
åsikter i religion o. moral.
La’tium, g. geogr., landsk. i mel.
Ital. v. Tibern o. Tyrrhenska hafvet.
Latōna, se Leto.
Latour d’Auvergne (-tur dåvärnj’),
Théophile Malo Corret de
Kerbauffret de, fr. krigare, af Nap. I
kallad »Frankrikes 1:e grenadjär»,
f. 1743, stupade 1800 v.
Oberhausen (Baiern). Förf.
latrīn, lat., afträde, afträdesspillning.
Lauban, st. i preuss. Schlesien v.
Queis, 13,793 inv. Fabr.
Laube, Heinr., ty. förf., f. 1806,
sed. 31 en af hufvudledarne för
»det unga Tyskld», från 49 direkt.
f. teatrar i Wien o. Leipzig, d.
84 Wien. Skr. mångfald. dramer,
af hka fl. uppförda i Sverige,
roman., dikter m. m. Gesammelte
Schriften (75/82), 16 bd.
Laud (låd), William, eng. teol., f.
1573, sed. 33 ärkeb. af Canterbury;
Karl I:s rådgifv. i kyrkl. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
