Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Larsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flydde s. å. t. Brüssel, d. 29 Venezia.
lāva, it., glödande, smälta
bergarter, s. utkastas vid vulkaners
utbrott.
La Valetta, hst. på Malta, 61,268
inv. Domkyrka, univ. Stark fästn.,
betydl. handel.
La Valette (-lätt’), Charl. Jean
Marie Fél. de, markis, fr. statsm.,
f. 1811, 65/67 inrikes-, 68/69
utrikesm., d. 81 Paris.
La Vallé, se Vallée.
La Vallière (-liar), Louise Franç.
de La Baume le Blanc de, f. 1644,
sed. 61 Ludv. XIV:s älskarinna,
74 i kloster, d. 10.
La’vater, Joh. Kasp., schweiz. teol.
o. förf., f. 1741 Zürich, d. där 81.
Skr. i fysiognomik m. m.
lavemang’, fr., l. klystir, gr.,
flytande läkemedels insprutning i ändtarmen.
laven’del, Lavandula L., Labiaiæ,
Blommorna af d. ganska ofta
odlade L. officinalis Choix. anv. t.
rökverk o. lämna den vällukt,
lavendeloljan samt lavendelsprit;
anv. af de gamle romarne t. bad.
L. stoechas, L. o. L. spica Choix.
m. fl. anv. t. sma ändamål.
lavēra, fr., mål, belägga
teckningar m. mycket utspädda färglösn.
lavett’, fr., artill. af järn l. trä
förfärdigadt underlag f. kanoner; v.
fältartill. bakvagnen; delas i fält-,
belägrings-, fästnings-, fartygs-l.
Lavigerie (-vischrī), Charl. Mart.
Allem, fr. kardinal, f. 1825, d. 92
Algier. Förtjänt om slafveriets afskaffande.
lavīn, medelt.-lat., se snöskred.
Lavīnium, g. geogr., stad i Latium.
lawn tennis (lån-), eng., ett eng.
bollspel.
lavoār, fr., tvättställ.
Lavoisier (-våasiē), Ant. Laurent,
fr. kem., f. 1743 Paris, giljot. 94
där, af epokgör. betyd. f. den nyare
kem. o. dess nomenklatur. Förf.
<b>Lawrence (lårr’ens), n.-amerik. st.
i Massachusetts v. Merrimac, 67,932 inv.
Lawrence, St. (sent lårr’ens), 1)
vik af Atlanten på Amerikas ö.
kust; 2) fl. i N.-Amer., från
Ontariosjön till L.-viken, 1,140 km. l.
Lawsōnia L., Lythrarieæ. Roten af
L. alba Lam. i N. Afrika,
orienten, s. Asien, V.-Ind. lämnar den
äkta alkannaroten (färgämne), o.
m. bladen (henna) färga sed. ford.
Turkiets, Arabiens o. Egypt:s
kvinnor naglarna, innerhanden o.
fotsulorna.
Laxefjord, nor. fjord i Finmarkens
amt, v. om Nordkyn, 75 km. l.
laxēra, lat., medels afförande
medel åstadkomma uttömning ur
tarmarna. Laxerande medel,
se afförande medel.
laxsläktet, Salmo L., Anacanthini.
Blank- l. silfver-l., S. salar L.,
allm. i Västerhaf. o. Östersj., en
sötvattensform i Vänern: t. 130 cm. l.
— Bäck-l., S. eriox L., allm.
i hela Skandnav., äfv. i sött
vatten; t. 90 cm., benämnes på sina
ställen fjällöring, laxöring, laxör l.
forell. — Röding, S. alpinus
L., allm. i n. Sverige, äfv. i Värmld,
Vättern, Sömmen o. s. v., t. 74 cm. l.
Laxå, bruksegend. samt järnvägs-,
post- o. telegr.-station i Örebro l.
laxöringen, se laxsläktet.
Layard (lärd), Sir Aust. Henry, eng.
arkeol. o. statsm., f. 1817 Paris;
utgräfde sed. 45 del. af Ninive o.
Babylon, 61/66 understatssekret.,
69 sändeb. i Madrid, 78/80 i
Konstpl, d. 94 London.
Laynez, Jacobo, sp. jesuit, f. 1512,
missionär, 56 Loyolas efterträdare
s. jesuitgeneral, förf. t.
ordensstatuterna, d. 65 Rom.
lazaris’ter, af Vincent de Paula
1624 stift. orden f. folkundervisn.,
själa- o. sjukvård.
Lāzarus, bibl., detsma som Eleasar,
dels den af Jesus från de döda
uppväckta brodern till Maria o.
Marta, dels den sjuke L.
förekommande i en af Jesu liknelser (Luk.
16:20). Efter honom lasarett.
Lazarus, Moritz, ty. filos., f. 1824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
