Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Ledera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Echinococcus förorsak. sjukdom i lefvern.
Gulsot hänger mycket ofta ant.
direkt l. indirekt tills. m. sjukl. tillstånd i lefvern.
lefvertran, se fisklefverolja.
legāl, fr., laglig.
legāt, lat., 1) testamentarisk gåfva
l. stiftelse; 2) påfl. tillfälligt
sändebud, motsats nuntie.
legation, fr., 1) främm. makts
diplom. beskickn. jämte därtill hör.
medlemmar; 2) namn på provins.
i gamla Kyrkostaten.
legāto, it., tonk., smnbundet;
tecken: .
legend’, lat., sägen, helgonhist.
Legendre (löschangdr’), Adr. Marie,
fr. mat., f. 1752 Toulouse, prof.
redan s. ung, d. 33 Paris. Skr.:
Théorie des fonctions ellipt. etc.
(25/32) m. m.
leger (leschē), fr., lätt, vårdslös.
legēring, förening gm smältning af
2 l. fl. metaller.
Legge (lägg), Jam., skotsk sinolog,
f. 1815, sed. 76 prof. i Oxford, d.
där 97. Skr. i kines. lit.
legiōn, lat., taktiska enheter inom
gamla rom. armén; af olika
storlek; delades i kohorter o.
maniplar. L:s fältteck. en örn.
legislat|īv, fr., lagstiftande. -ūr,
lagstift. makt.
legitīm, lat., laglig; enl. lag
berättigad; äkta (om barn). -ation,
styrkande af laglighet. -era, göra
laglig, erkänna s. äkta barn. -ist’,
anhörig af den äldre bourbonska
linjen. -itet, laglighet, äkta börd.
Legnago (lenjāgå), befäst it. st. v.
Adige, 14,400 inv.
Legnano (lenjānå), it. st. v. Olona,
14,529 inv. Sl. 29/5 1176.
Legouvé (löguvē), Gab. Jean Bapt.
Ernest Wilf., fr. förf., f. 1807
Paris, d. 03. Skr. talr. dram.,
Adrienne Lecouvreur, Les conies de la
reine de Navarre m. fl., öfvers. på
sv., roman. m. m.
leguān, Iguana, Sauria, zo. Vanl.
l., I. tuberculata, och
välsmakande l., I. delicatissima,
amer. klätterödlor.
legumīn, i baljväxternas frukter
förekom. ägghvitart. ämne.
legymer, fr., grönsaker.
Lehar, Franz, österrik. komp., f.
1870 Komorn, bor i Wien, bekant
gm operetten Glada änkan (05).
Le Havre, se Havre.
Lehmann, Pet. Mart. Orla, dan.
statsm., f. 1810 Köpenh., 48 min.,
49 tillfångatag, af slesv.-holsteinarne,
61/63 inr.-min., d. 70 Köpenh. De
nationalliberales ledare und. riksdagarna.
Lehnberg, Magnus, teol., vältalare,
f. 1758 Södra Vi, d. 08 ss. bisk. i Link.
Skr. äreminnen, predikningar m. m.
Leibniz, Gottfr. Wilh. v., frih., ty.
lärd o. statsm., f. 1646 Leipzig,
72 ledam. af högsta domstol, i
Mainz, 76 bibl. i Hannover, d.
där 16. Sin filosofi, monadologi,
har L. i talrika afhandl. mera i
grunddrag antydt än metod,
gmfört, o. dess hufvudlära är
harmonia præstabilita l. den af Gud
förutbestämda världsordningen. L.
var en af uppfinn. af differentialkalkylen.
Leicester (less’tör), 1) grefsk. i mel.
Engld, 2,133 kv.km., 433,994 inv.;
2) hst. L. v. Soar, 224,186 inv. Fabr.
Leicester (~), Robert, se Dudley 2.
Leichhardt, Friedr. Wilh. Ludw.,
ty. upptäcktsres., f. 1813 Preussen;
resor i Australien 41/48, sed. ej
afhörd. Förf.
Leiden l. Leijden, holl. st. vid
Rhen, 56,044 inv. Univ., handel.
leidenflaska, se laddflaska.
Leighton (lētn), Fred., lord L., eng.
mål., f. 1830, sed. 78 presid. vid
Akad. i London, d. 96; is. myt. ämnen.
Leijden, se Leiden.
Leine, bifl. t. Aller, t. v.,
upprinner på Harz, 185 km. l.
Leins, Krist. Friedr. v., ty. arkit.,
f. 1814 Stuttgart, sed. 50 prof. där.
Leinster (lin’stör), prov. i s.ö. Irld,
19,736 kv.km., 150,485 inv. Hst. Dublin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
